Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Sex dikter. Av Edna St. Vincent Millay. I svensk tolkning av Irma Nordvang - Råd saknas inte... - Så har du gått... - Kärlek är ej allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Råd saknas inte.
Råd saknas inte ifrån lekt och lärd,
hur kärlek väcks och sedan hålls vid
makt,
och alltför tydligt, sägs det, på min färd
kompassen pendlar mot din hjärtetrakt.
Vill jag ej mista dig, jag måste käck
slå ned ditt övermod, inge dig tron,
att nålen svängt till annat väderstreck,
mer snål på ömhet tappert visa klon . . .
Men Moder Jorden lik, av håvor full
och het av glöd, helt utan svek och list,
jag hellre vill att för min egen skull
du älskar mig en tid, så kort förvisst,
än för en trolldryck, dockor blanda till.—
Och dock jag band dig, som min längtan
vill.
Så har du gått...
Så har du gått: ej ens i drömmen mer
jag ser dig. Som om dagens stränga ljus,
som gjort att allt så utan glans sig ter,
nu nådde även natten i mitt hus,
ja, nådde bortom sömnens tröskelrand,
där ouppfordrat, fritt inför min syn
ett maskeradtåg rör sig hand i hand
längs gallerier, öppna emot skyn.
Den gröna floden kröker i sitt lopp
och skummar högt där dansen glider fram.
Jag hittar trött en skär kameliaknopp
på marmorsteget . . . Fäst med
silverkam . . .
men utan doft. — Hur tröstlöst trappan
bär
dit upp: jag vet, att inte du är där.
Kärlek är ej allt
Nej, kärlek är ej allt — det är ändå
ej hägn och skydd, ej bröd att leva av,
ej ens en plankstump till att flyta på
för män som sett sin farkost gå i kvav.
För den, vars lungor flämta efter luft,
är kärlek lyx; den läker inga sår.
Och ändå vet jag, bortom allt förnuft:
av brist på kärlek mången läggs på bår.
Kanhända skulle jag en plågans stund,
fastnaglad, pinad, tiggande om nåd,
ge all din kärlek för att få en blund.
Och kanske — visste jag mig ingen råd —
jag bytte minnet av i natt för bröd.
— Jag tror det knappt. Ej ens i största
nöd.
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
