Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Alexanderhuvuden i Köpenhamn, Konstantinopel och Alexandria. Av Ivar Hjertén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Hjertén
man bör läsa blixtrande; två sengrekiska
fysionomister omtala, att de voro speglande,
ivrigt klippande som om de ville tränga ut
ur sina hålor. Kanske har en stor konstnär,
vars verk stått modell för vårt huvud,
lyckats fånga denna fuktiga, speglande
eller blixtrande strålglans i Alexanderögat,
vilken en mera valhänt kopist senare trott
sig kunna återge genom att göra ögat
starkt rundat, spärrat och framträngande,
ungefär på samma sätt som mästaren till
den berömda men enligt min mening
ikono-grafiskt värdelösa Alexanderbilden på
mosaiken från Pompeji trott sig kunna få
fram kraften och skärpan i Alexanders öga
genom att göra det dubbelt så stort som
på en normal människa. Kanske det här
passar i sammanhanget att avliva den
senantika myten att Alexander skulle ha haft
högra ögat kolsvart, det vänstra däremot
grönblått. Något sådant berättas visst
någonstans om illyrier; Alexanders farmor
var illyriska; kan fabeln ha uppstått
därav?
Utom två tvivelaktiga
Alexanderhuvuden äger Glyptoteket ytterligare en
bronsstatyett, som säkert är avsedd att
framställa Alexander. Dess konstvärde är
obetydligt, dess ikonografiska värde lika med
noll. Figuren visar ett markerat
rörelsemotiv med högra foten framsatt, den
vänstra eftersläpande på tåspetsen (fötterna
äro restaurerade). Rörelsemotivet och
bålens vridning äro identiska med en vacker
bronsstatyett betecknad som Alexander i
British Museum. Med den högra, hopfogade,
armen bär gestalten en offerskål, som enligt
katalogen »tycks vara antik», på den vänstra
lyftade armen, ett fragment av en mantel.
Konstnärens avsikt framgår klart av det
överdrivna, naiva sätt varpå han återgivit
de berömda hårslingorna över pannan på
Alexander. Den heroiskt nakna gestalten
är förtjänstfullt formad, men för att ge
an-letsdragen ens en avlägsen likhet med
Alexanders har hans förmåga varit otillräcklig.
202
Det huvudsakliga intresset med det
flertal antika bronsstatyetter, som finnas i
europeiska museer och på mer eller mindre
goda grunder anses återge Alexander,
sammanhänger med frågan, i vad mån de kunna
anses som efterbildningar av Lysippos’
berömda staty »Alexander med lansen», vilket
väl måste fattas som »Alexander stödd på
en lans». Man har ibland velat finna sådana
efterbildningar i statyetter med utpräglat
rörelsemotiv, t. o. m. då rörelsen varit
»fast ungestüm». Men nu förhåller det sig
ju så, att en gestalt, som på samma gång
går och stödjer sig på en lans, hos
iakttagaren måste framkalla den reflexionen,
att han, då han tar ut nästa steg, också
måste flytta fram den stödjande lansen ett
motsvarande stycke, ett alltför oroligt och
irriterande motiv för att överensstämma
med den grekiska skulpturens stränga
stillagar. Dessutom veta vi ur Plutarkos, att
denne Lysippos’ Alexander »blickade uppåt
med ansiktet lyftat mot himlen», vilket
inspirerade skalden till distikonet:
Kopparstoden såg ut som den sagt med
blicken mot himlen:
Jorden jag lagt under mig, styr du, o Zevs,
din Olymp!
Men man går sällan med ansiktet lyft mot
himlen. Beträffande Köpenhamnsstatyetten
motsäger dessutom vänsterhandens
ställning att den skulle stött sig på en lans, ty
denna skulle då enligt katalogen »stritte
lige ud i luften». Vill man söka
efterbildningar av Lysippos’ mästerverk, måste man
med Wulff söka dem bland de rent
statua-riska bilderna. Bilder med ett tydligt
rörelseschema böra utmönstras ur
diskussionen.
Vi förflytta oss till museet i
Konstantinopel. Här intressera oss särskilt dels den
i Magnesia vid Sipylos funna helfiguren,
dels det utomordentligt vackra huvudet,
som 1899 framgrävdes i Pergamon. Den
förra visar en stående manlig gestalt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
