- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjätte årgången. 1947 /
278

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Elias Brenner. Ett trehundraårsminne. Av Boo von Malmborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Boo von Malmborg

men denna gång icke i antikvitetskollegiets
tjänst, utan på Magnus de la Gardies
begäran i Karl XI:s svit på konungens
eriksgata. De härvid utförda arbetena, som
sedan de visats för Karl XI, överlämnades
till antikvitetskollegiet, synas helt ha
förkommit. I samband med resan gjorde
Brenner en avstickare till Köpenhamn, hans
enda kända utlandsbesök.

Under sina antikvariska resor hade
Brenner begagnat tillfället att studera, och där
så gick även samla gamla mynt.
Återkommen till Stockholm fortsatte han detta
samlande med sådant resultat, att
tillkallade experter 1717 efter hans död
förklarade den Brennerska samlingen vara »den
komplettaste och fullkomligaste af alla
dylika collectioner, som här till dags gjorde
äro». Denna samlargärning blev av stor
betydelse i det den möjliggjorde ett
djupare inträngande i ämnet, något som av
brist på studiematerial varit omöjligt, då
Brenner av Schefferus fördes in i de
numis-matiska studierna. Brenners initiativ och
pioniärgärning medförde också att intresset
för numismatiken blev ganska allmänt,
varigenom även många andra värdefulla
samlingar skapades under hans tid.

Det var sannolikt omkring år 1680, som
Brenner beslöt sig för att utgiva sitt stora
arbete om svenska mynt och medaljer,
Thesaurus Nummorum Sveo-Gothicorum eller,
som dess svenska titel lyder, En Skatt af
Swenskt Mynt Uthi twenne Böcker fördelt.
När verket började taga form begärde och
erhöll han 1686, för att gardera sig mot
alla överraskningar, Kungl. Maj:ts
privilegium att få på egen bekostnad utgiva
arbetet. Av aktuellt politiskt intresse var
att han i sin anhållan kunde förklara, att
han genom mynt från hednisk tid ansåg
sig kunna bevisa Schefferus’ teori om att
Sveriges rätt att föra tre kronor i riksvapnet
vore förkristlig.

Thesaurus bestod i sin första upplaga,
som utkom i en svensk och en latinsk edi-

tion 1691, av en kort redogörelse över
avbildade mynt och medaljer samt två delar
med avbildningar, omfattande sammanlagt
416 mynt och medaljer i kopparstick och
träsnitt. Brenners bestämningar stå sig i
många fall icke inför en modern kritik, men
hans uppgifter gällde dock ännu till
1800-talets början. Den kritiska numismatiska
forskningen inleddes av Bror Emil
Hildebrand, vilken i sin avhandling:
Upplysningar till Sveriges mynthistoria (1831—-32)
skrev uppskattande om Brenner, att han
»var den, som uträttat mest för
kännedomen om våra inhemska mynt. Utan
föregångare bragte han vetenskapen nära nog
till den punkt, där den ännu står. Att han
kunnat begå misstag, och verkligen gjort
sådana, bör väl icke förundra någon». I sitt
arbete om Vitterhetsakademien (1935) har
Henrik Schück framhållit, hur Brenners
Thesaurus, trots sina brister, icke innehöll
några rudbeckianska utflykter utan med
tidens förutsättningar var ett
vetenskapligt arbete, »ett bland de mest bestående
av dem, som den karolinska tidens
forn-forskare åstadkommit».

Utgivandet av myntboken blev av stor
betydelse för Brenner. Hans verk erhöll
det högsta lovord såväl av svenska som
utländska forskare, och av Karl XI erhöll
han 1692 ett årligt anslag på 600 daler
smt för verkets vidare utarbetande att
uppbäras till dess en assessorstjänst vid
antikvitetskollegiet blev ledig. Detta inträffade
redan påföljande år, då Hadorph avlidit
och kollegiet omorganiserats till Archivum
Antiqvitatum, med säte i Stockholm och
med endast två assessorer. Härefter kunde
han under säkrare förhållanden fortsätta
sitt arbete. Av Karl XI, som personligen
intresserade sig för numismatiken, fick han
vidare 1696 tillika med tre andra forskare
i uppdrag att vissa dagar komma till slottet
för att studera och ordna den kungliga
myntsamlingen. I detta arbete deltog
dessutom konungen ofta själv.

278

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1947/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free