Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Geijers frisinne. Av Harald Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Harald Eklund
skildrar glansen över den framtid havet
är sinnebilden av. Den »verklige Geijer»
finner vi bäst i några mycket enkla dikter
från senare år. Han ställer, liksom den
unge Geijer gjorde, samman havets och
himlens oändlighet och människans liv.
Han låter liksom Odalbondens diktare
bondens sega förhoppning om kommande
skördar tala om evigt mänskliga ting.
Men här har själva bilderna djupnat och
samlat uttryckskraft av ett helt livs
forskning över mänsklighetens »omätliga
arbete». Det är en diktare med realkunskaper
från livets skola som talar.
Man vågar kanske hävda, att den kända
dagerrotypen från senare år ger betydligt
mer av den verklige Geijer än de många
idealiserande porträtten. Dessa har inte
bara i yttre mening glättat och utplånat
mycket av den sträva verkligheten. Och i
ett fall som detta föredrar man fotografi
framför konst. Den verklighet detta sena
porträtt återger är ju en åldrad och
arbets-sliten man. Men han har alltjämt kvar
samma livfulla och fj ärrseende blick som
på de tidigare bilderna. Man tycker sig här
se den man som möter också i skrifterna
om man läser utan att göra sig beroende
av traditioner. Han är en hårt arbetande
vetenskapsman. Han är också grubblaren
som med sällspord kunnighet och
framsynthet arbetar med hela den moderna
tidens stora fråga: att återställa och
ombygga grundvalarna för människans frihet.
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
