Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Preadamiten Isaak de La Peyrère. Till 350-årsminnet av den förste zionistens födelse. Av Hans-Joachim Schoeps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P r e a d, a mi t en I s a ak de La P e y r è r e
mod, och då prästen med dödssakramentet
manade honom att än en gång återkalla sitt
kätteri vägrade han bestämt.
* *
Hittills kan det se ut som om La Peyrère
ungefär som Galilei blott varit en
förelöpare till de moderna vetenskaperna och
upplysningen, som på tröskeln till den nya
tiden blev ett offer för den kyrkliga
intoleransen. Men hans bok om preadamiterna
innehåller ännu en andra, nästan ännu
märkvärdigare tankegång: han påstod
nämligen att Genesis alls icke behandlade de
första människornas utan endast de första
judarnas historia. Blott judarna hade Adam
till stamfader, som var skapad av Guds
hand, och därför stodo de ensamma under
Guds direkta ledning, medan alla andra
människor såsom preadamiter blott hade
uppstått genom Guds ord. Och så slutar då
hans verk med ett sändebrev till alla
jordens synagogor, vari han försäkrar judarna
att de äro det enda av Gud utvalda folket
och att han helst ville vara en av dem.
Denna Israels särskilda
företrädesställning framför alla folk har han redan 1643
ägnat en annan likaledes anonymt
utkommen bok, Du Räf pel des Juifs, som
egentligen är ännu sensationellare än
»Præ-Adamitæ», men vilken samtiden förbigick
med tystnad. Redan 1680 hade boken
blivit så sällsynt att Richard Simon antog att
intet enda exemplar längre existerade.
Lyckligtvis äger Uppsala
Universitetsbibliotek emellertid denna bok. Däri beskrives
de över hela världen spridda judarnas
sorgliga lott, värnlöst prisgivna åt varje
godtycke och för världens frälsnings skull
fordras uttryckligen deras snara
återvändande till Palestina. Det av araberna
vanhelgade Jerusalem vore i ett beklagansvärt
läge. »N’est-ce pas aujourd’hui l’asile des
méchants, le refuge des coquins et une
retraite d’Arabes les pius infåmes de tous
les voleurs du monde?»
Är det inte som om man hörde en modern
zionistledare ivra — och inte en fransk
kalvinist år 1643? Det är bara en enda
skillnad: inte brittiska regeringen eller Förenta
Staternas president anropas att ändra
judarnas lott, utan le roi de France. Och detta
är verkligen att förundra sig över, ty La
Peyrère skrev sin bok mitt under
trettioåriga kriget.
Fransk patriotism och zionistisk anda
sammansmälte hos La Peyrère på ett
märkligt sätt, då han förklarar att Frankrikes
konung som kyrkans äldste son skulle vara
kallad att till det Heliga Landet återföra
Israel, Guds äldste son. Den i Höga Visan
prisade liljan visade på liljan i
bourbonernas vapen. Ludvig XIV som hade i uppdrag
att nyordna världen (!) — han var vid den
tiden fem år gammal — borde samla alla
Europas judar i Frankrike och med dem
bryta upp för att erövra det Heliga Landet.
La Peyrère var i sanning den förste
zionisten, 250 år innan Theodor Herzl
grundade den politiska zionismen. Den egentliga
gåtan är blott: hur kom denne kalvinist
och senare katolik fram till så ovanliga
tankegångar? Han stammade dock ur en
strängt reformert familj! Redan hans far
Bernard de La Peyrère hade såsom
kunglig rådgivare och controleur général des
guerres varit en av de främsta reformerta
borgarne i staden Bordeaux. Men just
Bordeaux hade sedan 1400-talets slut varit
en av huvudkolonierna för marranerna, de
tvångsdöpta spanska judarna. De hade
legaliserats av Henrik II år 1550, men som
»nykristna» hade de ofta genom flera
generationer varit kryptojudar, som förde vidare
en vanställd återstod av judisk sedvänja.
Enligt min övertygelse finns det ingen
annan förklaring än den, att Isaak de La
Peyrère var marran. Såsom sådan kunde
han faktiskt vara judisk nationalist av
kristen tro. Ännu några andra tecken tyda
423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
