Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den klassiska arkeologien i Sverige. En historisk skiss. Av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar Gjerstad
år 1938 uppfördes på ordinarie ståt. Den 1 maj
1940 flyttade institutet in i eget hus, som
är beläget i Valle Giulia och kunnat uppföras
tack vare en frikostig donation från Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse. Byggnadens
arkitekt är professor Ivar Tengbom.
Institutet står öppet för studerande från alla de
nordiska länderna och det vill främja all
humanistisk vetenskap, som har behov av
detsamma, men framför allt avser det att gagna de
klassiska studierna, och dess föreståndare
skall enligt statuterna vara en vetenskapligt
utbildad klassisk arkeolog. Till understöd av
den vid institutet bedrivna forskningen och
undervisningen har flera stipendier inrättats.
Det finns två större forskarstipendier, det
ena för arkeologer och det andra för filologer.
Den intima kontakten mellan filologi och
arkeologi, som är karakteristisk för de
klassiska studierna i Sverige, har alltså bevarats
vid Svenska Institutet i Rom. För studerande
av klassiska ämnen finns dessutom mindre
stipendier, avsedda för deltagare i den kurs
i romersk arkeologi, som varje vårtermin ges
av institutets föreståndare. På detta sätt
ingår den pedagogiska verksamheten vid
institutet som en organisk del av
universitetsundervisningen, alltså ett förverkligande av
Lundströms idé. Vidare utdelas stipendier
till lärare i klassiska språk vid våra högre
allmänna läroverk — vi har här en
fortsättning av Bergmans pionjärarbete.
Undervisningsverksamheten vid institutet
representerar sålunda en förening av de initiativ, som
togs av Bergman och Lundström. Slutligen
finns ett stipendium för utbildade arkitekter,
som i Rom har för avsikt att idka
konsthistoriska studier. Under årens lopp har mer än
300 studerande varit inskrivna medlemmar
av institutet, vars betydelse för främjandet
av de klassiska studierna i Sverige knappast
kan överskattas. Det vid institutet bedrivna
forskningsarbetet offentliggöres i dess
skriftserie, vars första volym publicerades år 1932.
Hittills ha 15 band utkommit, alltså i
medeltal ett om året. Fr. o. m. 1 oktober 1940 har
Erik Sjöqvist varit institutets föreståndare
och med stor skicklighet hävdat dess
ställning under krigets vanskligheter.
I den skrivelse, som ingavs till Kungl. Maj:t
av den ovannämnda, av sektionen för
klassiska språk vid filolog- och historikermötet
i Göteborg år 1912 tillsatta kommittén,
betonades starkt att den kursverksamhet, som
kommittén föreslog, borde omfatta studier
icke blott i Italien utan även i Grekland, men
det senare önskemålet uteslöts tills vidare från
programmet på grund av ekonomiska orsaker.
År 1937 förverkligades denna tanke såtillvida
som regeringen beviljade ett anslag att utdelas
till Rominstitutets stipendiater för en
studieresa i Grekland under ledning av institutets
föreståndare. Ett liknande anslag för samma
ändamål beviljades även 1938 och 1939.
Under det andra världskriget måste givetvis
dessa för studenternas utbildning ovärderliga
Greklandsresor slopas. Den 26 april 1946
bildades i Stockholm en kommitté för
befrämjande av grekiska studier med Kronprinsen
som ordförande, major Herbert Jacobsson
som skattmästare och undertecknad som
sekreterare. Privata donationer har satt
kommittén i stånd att återinföra studieresorna till
Grekland, och fr. o. m. 1 oktober 1947 har en
klassisk arkeolog, Erik Holmberg, förordnats
som studieledare i Athen med uppgift att där
meddela undervisning i grekisk arkeologi för
svenska studerande. Det är att hoppas, att
denna anordning med tiden kommer att få
till följd upprättandet av ett svenskt institut
i Athen.
Till slut skall jag ge en översikt av den
verksamhet, som faller inom den tredje av de här
behandlade kategorierna, nämligen
forskningsarbetet. Fore 1909 var detta helt och
hållet koncentrerat till universiteten. Under
perioden efter 1909 har dessa givetvis
alltjämt varit huvudsäten för det vetenskapliga
arbetet, men andra institutioner, som skapats
genom den omnämnda verksamheten, har
också spelat en viktig roll för forskningen; jag
syftar på Svenska Institutet i Rom och
Cypernsamlingarna i Stockholm. Om
Rominstitutets arbete har jag redan talat, och jag
skall därför blott tillägga några ord om
Cypernsamlingarna. Förutom hela det
strati-grafiska materialet tillföll omkring 12 000 av
de av Cypernexpeditionen utgrävda
föremålen Sverige vid delningen av fynden. De
omfattar många hela gravgrupper från varje
period i fråga, och de består av representativa
exempel på varje slag av antikviteter, som
anträffades av expeditionen: skulptur,
keramik, föremål av metall, fajans, elfenben,
smycken, sigill etc. I Cypernsamlingarna
förvaras också den del av Asinefynden, som
hemförts till Sverige, och ett ansenligt antal
fornsaker från Mindre Asien och andra
Medelhavsländer. Hela denna vetenskapligt
tillvaratagna samling med dess utblickar mot Orien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
