Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den klassiska arkeologien i Sverige. En historisk skiss. Av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den klassiska arkeologien i Sverige
ten, Grekland och det västra
Medelhavsområdet utgör ett utomordentligt material för
komparativa studier, och åtskilliga svenska
och utländska forskare har också gjort bruk
därav. På detta sätt bidrar
Cypernsamlingarna, liksom Svenska Institutet i Rom, till
att stärka den internationella kontakten och
det vetenskapliga samarbetet på det
klassiska området. När planerna på att i ett enda
museum sammanföra i vårt land befintliga
fynd från de klassiska länderna och Främre
Orienten förverkligas, som jag hoppas, inom
en icke alltför avlägsen framtid, kommer
Cypernsamlingarna att ingå som en del av
detta museum ocb den klassiska arkeologien
i Sverige kommer att få en
forskningsinstitution, som i större skala fortsätter vad som
redan påbörjats i Cypernsamlingarna. När
detta museum och institutet i Athen kommer
till stånd som ett komplement till
Rominstitutet, kan man säga att den klassiska
arkeologiens forskningsorganisation har fått en
tillfredsställande och effektiv utformning
genom den trefaldiga och samverkande
kombinationen av universitet, institut och
museum.
Då jag nu övergår från forskningens
organisation till en med nödvändighet mycket
kort översikt över de individuella
prestationerna, är det självklart att jag först nämner
Martin P:n Nilsson, den klassiska
arkeologiens princeps i vårt land. Han företräder det
ursprungliga sambandet med klassisk filologi
och idén om de klassiska studiernas enhet.
I hela sitt liv har han strävat efter att bevara
denna enhet, och han har lyckats därmed för
egen del tack vare sin universalitet. Med
undantag för konsthistorien har han utfört
forskningsarbete i varje gren av klassisk arkeologi
samt dessutom i antikens historia, ehuru, som
var och en vet, antikens religionshistoria är
hans speciella fackområde. Förbindelsen med
klassisk filologi representeras även av Axel
W. Persson, vilken i likhet med Martin
Nilsson började sin akademiska lärargärning som
docent i grekiska språket och litteraturen,
och detta samband med de språkliga
disciplinerna har icke brutits av den yngre
generationen. Gösta Säflund är ett exempel på en
utveckling i motsatt riktning, från arkeologi
till filologi. Hans doktorsavhandling är en
monografi över det republikanska Roms
stadsmur, sedermera har han publicerat ett stort
arbete om Terremarekulturen och han har
också behandlat ämnen tillhörande grekisk
Kalkstenshnvud från Cypern, förra
hälften av 500-talet f. Kr.
Den geometriska utformningen av huvudet
är karakteristisk för denna tid. Ännu har
inte det arkaiska leendet kommit.
arkeologi, men uhder de senaste åren har han
ägnat sig åt filologiska studier och författat
studier över Tertullianus’ stil och dateringen
av dennes skrift »De Pallio». Det filologiska
sambandet framträder även i Erik Knudtzons
avhandling om Backchiaspapyrerna och hans
övriga papyrologiska studier samt i Valmins
epigrafiska arbeten, varav må nämnas Les
inscriptions du Théåtre, Fouilles de Delphes,
1939-
Martin Nilssons monumentala
forskargär-ning på den antika religionshistoriens fält har
även inspirerat andra vetenskapsmän i vårt
land till betydande insatser inom denna del
av den klassiska arkeologien. Jag nämner
Axel W. Persson, som förutom viktiga
uppsatser i ämnet nyligen (1942) utgav »The
Religion of Greece in Prehistoric Times»,
vidare Erland Ehnmark, vars
religionshistoriska forskningar inleddes med »The Idea of
God in Homer» och slutligen Harald Sjövall,
vars doktorsavhandling behandlar Zeus i
den grekiska huskulten.
Lennart Kjellbergs konsthistoriska
forskningar fortsattes av hans son Ernst Kjellberg,
vilkens speciella intresse för den högklassiska
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
