Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjätte och sjunde häftet
- Brita af Klercker. Av Greta Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brita af Kier eker
Bal Nègre. Teckning. ig48.
Tillhör konstnären.
har hon sedan dess visat sina arbeten vid
två senare tillfällen, 1944 och 1947. Den
sista gången blev nog hennes hittills mest
framgångsrika i huvudstaden.
För att komplettera listan på hennes
viktigare utställningar måste jag nämna den
stora utställningen på Skånska
Konstmuseum i Lund 1942, lokalen för hennes
ungdoms ointresse, och 1946 års
separatutställning på Malmö Museum, som betraktas som
hennes definitiva genombrott i
hemprovinsen. Den var nog också sedd som helhet
värdefullare. Att kunna visa en 75 nummer
stark samling av så jämn konstnärlig
kvalitet hör inte till vanligheten.
* *
*
Trots att hon är en god målare har hon ett
vidsynt och objektivt omdöme om andras
konst. Hon har en stor krets av vänner,
och det är människor av de mest skilda
åskådningar, yrken och miljöer. Naturlig
anspråkslöshet och känslighet är ett par
av hennes egenskaper. Hon förenar i sitt
lynne allvar och humor. Hon har lätt att
upptäcka komiken i vardagen, även i sin
egen vardag, och hon kan vara en festlig
berättare med sin egen ryckvisa och något
tankspridda stil. Hon har haft svårigheter,
som hon lyckats bekämpa, men anser inte
att motgången har den luttrande och
inspirerande verkan på konstutövandet, som
så ofta påstås.
Hennes stil som konstnär är inte lätt att
definiera. Det urval arbeten som illustrerar
denna artikel, kan endast ge en
fragmentarisk bild av den på en gång enhetliga
men också levande och skiftande
utveckling, som kännetecknar hennes konst, sedan
den vuxit ur försöksstadiet. Det tidiga
landskapet från 1935 får belysa den
nedskruvade, kärva form, det svalt kyliga, som
utmärkte hennes måleri efter den Munchska
perioden. Detta landskap är statiskt
vilande. 1939 gjorde hon en givande
Parisresa och hade då ett stort utbyte av ett
par månaders studier för Gromaire. »Paris-
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1948/0285.html
