- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjunde årgången. 1948 /
254

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte och sjunde häftet - Brita af Klercker. Av Greta Åkerlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Greta Åkerlund

kafé», avbildad i Nutida svenskt måleri,
ger kanske bäst den stil hon nu kommit
fram till, en uppluckrad, tecknande
skisse-ring av de olika figurerna. Hon ger sig i
kast med nya koloristiska och formella
problem, och det är på den linjen hon gått
vidare med en envis vilja att lösa allt mera
svårbemästrade uppgifter. »Småstadsbild»
från 1940 visar ett för henne genomgående
intresse för det atmosfäriska, touchen är
luddigare och mera varierad. Den linkande
gumman är ett praktexempel på hennes
förmåga att med några drag karakterisera en
individ. Ungarna i förgrunden envisades
med att stå i vägen, när hon skulle skissera
upp motivet. Slutligen fick de komma in i
tavlan och följaktligen stå modell, vilket
gjorde ett så djupt intryck på dem, att de
letade reda på ateljén vid V. Mårtensgatan.
De blev upptakten till ett lemmeltåg av
små fattiga ungar, deras vänner och
bekanta, längre fram yngre syskon, som i
åratal tillhört Brita af Klerckers trognaste
besökare och modeller.

»Pojke mot röd bakgrund» är en av dem,
målningen i sin tur en av hennes bästa
barnstudier. Den kan ge en uppfattning
om hennes sätt att placera in figuren i
bildytan, man kan avnjuta den lediga,
välberäknade konturen och se allvaret, med
vilket hon tolkar sin unga modell. En
teckning från 1946 får nödtorftigt illustrera
hennes många gruppkompositioner av barn.
Nationalmuseum har köpt en av dem, en
oljemålning från 1947. Hennes
barnskildringar är allvarliga och ömsinta men sakna
all sötaktighet.

Stadsbilden »Mot aftonen», daterad 1944,
avslöjar större säkerhet i kompositionen
och ett friare och lättare föredrag än duken
från 1940. »Mot aftonen» är kanske mera
pittoresk än hon brukar uppfatta liknande
motiv, men i sin måleriska helhetssyn och
med sin ljusmättade atmosfär är den ändå
klarläggande för hennes mogna stil.

Av vuxna har hon målat
beställningsporträtt men känt sig bunden av sådana
uppgifter, och hon föredrar fantasiporträtt,
både i allvarlig och chargerad form. Till de
senare hör det intrikata porträttet »Une
grande dame» med sin korrekta hatt och en
dömande iskall blick riktad förbi den
nedärvda näsan. Hårets och fichyns vithet och
ansiktets blekhet kontrasterar mot djupa,
giftiga färger i den övriga utstyrseln. Malmö
Museum äger detta fynd liksom ett av
hennes mest gedigna pojkporträtt. Som
prov på hennes modellmåleri, när det är
som bäst, återges här »Ung kvinna» från
1947 med en len och ovanlig färgställning
och med den sant men med konstnärlig
frihet tecknade kroppen, påfallande säkert
inkomponerad i dukens smäckra
rektangel.

Resultatet av sommaren 1947, som för
Brita af Klercker innebar en flera månaders
vistelse i Frankrike, har först senare
kommit i dagen. När hon reser, ser hon på konst
och på folkliv i lika utsträckning. Hon
gör mängder av småstudier och går
knappast att slita från en plats, där hon ser
inspirerande motiv. Från Bal Nègre har hon
hämtat en gruppkomposition med dansande,
till vilken den här avbildade teckningen
utgör en av förstudierna. Samtidigt
arbetar hon nu på en interiör från ett
negerkafé. En resa söderut, som till hälften måste
tillbringas i badbalja eller hav på grund av
den otroliga värmen, skänkte henne också
nya impulser och ett fast beslut att
återvända till Menton, vars »Blå urna» och
andra ting i den gamla italienska
stadsdelen intensivt fängslade henne.

Intresset för färgen har varit den enda
röda tråden i mitt måleri, säger hon. Och
hon har på det sista decenniet utvecklats
till en utsökt kolorist. Men hon har också
utvecklats till en människa som har något
på hjärtat och som funnit ett personligt
och ärligt uttrycksmedel i sin konst.

254

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1948/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free