Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde och nionde häftet - En fransman i Geijers hem. Av Paul Mohn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paul Mohn
framförallt utmed norra landsvägen, där
träd under hösten planterats. Kungsängen,
Vaksala och Ultuna nämnas. Ett omtyckt
nöje tycks ha varit att bege sig till
landshövdingsresidensets trädgård för att plocka
och äta frukt. Vår fransman vaknade en
morgon förskräckt över smärtor i högra sidan,
som han trodde vara en följd av en
sträckning, ådragen vid nedböjandet av grenarna
på ett körsbärsträd. En söndag i oktober
blev det utflykt med Geijer till Funbo, där
den nyreparerade orgeln skulle provas.
Låtom oss emellertid återgå till vår
dagbokförfattares vardagssysslor. Redan i
början av sin uppsalavistelse beslöt han att
allvarligt ägna sig åt sina teologiska studier,
som under den tidigare Sverige-vistelsen
kanske blivit något försummade. Han
besöker regelbundet de teologiska föreläsningarna.
Kyrkohistoria, dogmatik, exegetik och
hebreiska upptaga det mesta av hans
förmiddagar. Dogmatikern Butsch har visserligen
god röst, men föreläser släpigt. Dessutom
har han för mycket bestyr med näsan. Det
gäller både snusning och snytning.
Exege-tikern Knös är däremot fängslande. Hans
stil är flytande och blomsterrik, hans röst
klar och välklingande, hans
framställningskonst livlig. Ämnesbehandlingen förblir dock
mången gång ytlig och otillfredsställande.
Hebréen Sjöbring är kall och tråkig och fäster
sig vid struntsaker.
Fransmannen har också tid att bevista
Geijers föreläsningar i svensk historia. Han
avger intet omdöme om dem, men
framställningen måste ha fängslat honom, ty många
sidor av dagboken äro fyllda med
redogörelser för Vasakonungarnas öden, alltifrån Gustaf
Vasa till Karl IX.
Förmiddagen upptogs också av mycket
läsning. Den teologiska litteraturen var
rikligt företrädd, men rent skönlitterära alster
försmåddes ingalunda. Hur skulle det
förresten ha varit annorlunda, när man
dagligen umgicks i Geijers hem? Dansk
litteratur intog en förvånande stor plats bland
böckerna: Holberg, Den politiske Kandestøber
— »grotesk och komisk» — Jean de France,
Jeppe paa Bjerget — »ganska komisk fars» —
Ingemann, Kunstberiderfamilien — »gör djupt
intryck» — och en hel del annat, som lästes
högt i familjekretsen. Jag återkommer
härtill.
Fransk litteratur har också kommit med
på bokhyllan. Bland de omnämnda böckerna
märkas Cassagnac, Histoire de la noblesse de
France, Chateaubriand, Voyage en Amérique,
Victor Hugo, Le Roi s’amuse och Lucrèce
Borgia, Princesse de Craon, Thomas Morus
m. fl.
Franzéns predikningar studeras flitigt. De
betecknas som intressanta, men samtidigt
betvivlas, att de framförda från predikstolen
kunde hålla åhörarnas uppmärksamhet
vaken. »Det brister i liv, där finnes intet, som
griper eller rycker med. Man gillar allt,
men förblir ljum.»
Även tidningar studeras jämte en del
tidskrifter, av vilka må anföras Revue de Paris,
där historiska och litterära uppsatser
särskilt fängsla dagboksförfattaren, och gamla
årgångar av Iduna, där han fäster sig vid
Geijers uppsats om Historiens förhållande
till Religionen.
Middagen avåts tidigt, uppenbarligen
mellan kl. 2 och 3 e. m. Ofta förekommo gäster
vid bordet och den unge fransmannen fick
tillfälle att stifta bekantskap med några av
den tidens mera kända uppsalapersonligheter.
Ibland händer, att gästerna avlägsna sig efter
middagen för att åter infinna sig senare på
kvällen.
Fransmannen har under tiden full
sysselsättning. Nästan varje dag ger han en lektion
i franska åt Geijers då 9-åriga dotter Agnes.
Hela familjen var för övrigt väl förtrogen
med franska språket och Geijer själv skrev
till Carl Johan på dennes modersmål. På
eftermiddagen omväxlade studier, läsning
och promenader. En hel del schack spelades
också, bl. a. med mamsell Lilljebjörn. En
och annan gång skymtar också unga baron
Seth, studiosus av Östgöta nation. Han
beredde uppenbarligen sin guvernör vissa
bekymmer. Man läser på ett par ställen, att
Seth enligt den tidens begrepp kommit hem
sent, d. v. s. icke förrän framemot nio!
Samtidigt rapporteras vackert månsken. Det
verkar onekligen misstänkt.
Sällskapslivet spelade en stor roll i det
Geijerska hemmet. Det var dessutom ett av
den tidens mest omtyckta former för
personlighetens daning och kulturens odling.
Högläsning och musikalisk underhållning
förekomma ett par gånger i veckan, ibland
hemma, ibland borta hos vänner. Den unge
fransmannen har noga antecknat alla de
sällskapsaftnar han haft förmånen vara med
om och uppräknar den underhållning, som
därvid förekommit. Bland de flitigast åter-
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
