Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Konsertkrönika. Ny svensk musik. Av Bo Wallner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo W alin er
Sven-Erik Bäck.
inte förvåna att det gripande körverket
»Laudi» med största sannolikhet kommer att
ingå i raden av den svenska musikens
klassiska verk.
Sven-Erik Bäck har inte med samma
självklarhet funnit en musikalisk uttrycksform för
sin personlighet. Några av de problem som
ligger bakom detta ständiga sökande anger
han i en kollektivartikel i den nya tidskriften
Prismas debutnummer. Han säger: »Jag tror
att allt konstnärligt skapande djupast sett är
uttryck för ett kontaktbehov. Det är detta
behov som för att ta några exempel driver
mig då jag komponerar en mer exklusiv och
inåtvänd kammarmusik lika väl som då jag
skriver en kantat för de musikaliskt enkla
människorna i min kyrka. Men
sanningsbehovet är den första förutsättningen för att
dessa mina försök att uttrycka mig i olika
stilar överhuvudtaget skall få konstnärligt
liv.» Dessa ord är uttryck för ett komplicerat
själsliv, så också Bäcks musik. —■ Jesajas g
(»Det folk som vandrar i mörkret . . .») för
blandad kör och instrument som är den
unge tonsättarens sista större arbete tillkom
under två olika skaparperioder åtskilda av
en stilomvandlingsprocess: i den första
satsen finner man sålunda ett linjärt
skrivsätt — karakteristiskt för Bäcks tidigare verk
— behandlat med stor konstfullhet, men i den
andra och tredje •— recitativ och final —
ett homofont med stilelement från den gre-
gorianska melodiken. Inte minst denna
heterogenitet gör att verket måste betraktas
som ett experiment med form och
uttrycksmedel, ett försök att skapa ett musikaliskt
språk som förmår tolka det oerhörda
tonsättaren haft på hjärtat och som han med sin
sällsynt intensivt upplevda kristna tro velat
förmedla. I sin hänsynslösa stämföring i
vokalstämmorna och tekniskt svårutförbara
instrumentala delar får väl verket betraktas
som ett steg på vägen mot formbehärskning,
inte som ett resultat av en sådan, ty de
avsnitt i denna musik som fått det välskapade
konstverkets balans är kanske inte ens i
majoritet. Så problematisk är alltså denna
komposition, sett ur praktisk musikalisk
synvinkel. Men det finns ännu en sida som i högre
grad framhäver storheten i Bäcks musikaliska
strävanden: han ville enligt
programkommentaren, att verket skulle betraktas som ett
förslag till gudstjänstmusik, som ett försök
att genom aktuell tonkonst aktualisera
bibelordet. Den springande punkten i denna musik
är alltså inte estetisk, utan religiös! Och om
det finns någon man kan tilltro möjligheten
att komma med ett verkligt väsentligt både
religiöst och musikaliskt inlägg i den
kyrkomusikaliska debatten så är det Sven-Erik
Bäck: han äger både musikaliska kvaliteter
och etisk kraft till detta. — Ännu ett verk
av Bäck fick sitt uruppförande under
säsongen, hans andra stråkkvartett. Också här
står de formella experimenten i förgrunden,
men med den utomordentliga känsla
tonsättaren såsom violinist och kammarmusiker
har för utformningen av en stråkkvartettsats
har resultatet denna gång blivit en musik
som framförallt i verkets första sats med dess
anslag av mystik framstår som ett av den unga
musikens märkligaste dokument hittills.
Ett nytt namn för stockholmspubliken var
Ingmar Milveden, en göteborgare med
musikvetenskaplig utbildning. I några tidigare
sånger har han varit att likna vid en intimist,
ett drag som nog inte förflyktigats efter
tillkomsten av en större upplagd Duo för violin
och piano och en rad madrigaler för blandad
kör. Men inom detta sista gebit avslöjade
han sig som en kapacitet av betydande mått.
I själva verket har knappast någon
generation sedan den nationella romantikens
blomstringstid ägnat vokalmusiken sådan
uppmärksamhet som denna den yngsta.
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>