Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Runebergs väg till Fänrik Ståls sägner. Av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Castrén
vat i oro för en av sina söner, som deltog
i det rysk-turkiska kriget och sedan dog
nere i Bulgarien. Ur detta har förmodligen,
som Sverker Ek påpekat, allt det i dikten
vuxit fram, som har samband med
majorens svärsons deltagande i detta samma
krig. Men detta krig hade ur finländsk
synpunkt ingen som helst fosterländsk
betydelse. Sammanförandet av dessa olika
motiv har därför i viss mån brutit diktens
inre enhetlighet. För eftervärlden lever
dikten emellertid främst genom majorens
hyllning av fosterlandet och den finska
armén i slutet av dikten:
Finland stod för hans själ, det kulna, hans
torftiga, gömda
Heliga fädernesland, och den gråa kohorten från
Saimens
Stränder, hans levnads fröjd, hans femtioåriga
stolthet,
Trädde på nytt för hans syn med hans
vapenbroder, som fordom
Flärdlös, trumpen och lugn, med en järnhård ära
i djupet.
Martin Lamm har anmärkt, att innehållet
i Julkvällens tidigare delar inte förbereder
läsaren på denna fosterlandskärlekens höga
sång. Vad Pistol har berättat om sitt
deltagande i kriget visar alls inte, att han skulle
ha varit genomträngd av någon heroisk
idealism — han tänker mest på att taga
byte och på att rädda sitt eget liv. Till en
del kan denna brist på följdriktighet i
dikten ha sin orsak i att den hade sitt
upphov i två olika källor. Men en annan orsak
är säkert också den som Lamm visar på —
den att dikten utarbetades i flera olika
etapper under fyra år och att Runeberg
under denna tid mottog intryck, som kom
hans syn på kriget att ytterligare klarna.
I själva verket hade Runeberg, då han
skrev sina tidigare krigsdikter, inte kunnat
bygga på annat än traditionen. Redan 1827
hade visserligen en ur rysk synpunkt på
franska skriven redogörelse för kriget av
Suchtelen kommit ut. Runeberg läste
emellertid ganska säkert inte den förrän
efter det han hade skrivit Molnets broder.
Då lånade han den från
universitetsbiblioteket. Runeberg har, så universitetslärare
han var, inte lånat mer än fyra böcker från
det. Vi kunna därför förmoda att han
verkligen läste de böcker som han lånade. Men
det var alltså först efter det Molnets broder
var tryckt, som han tog hem Suchtelen. Ur
dess material av officiella dokument och
siffror kunde han få en allmän översikt av
krigets gång, men knappast någonting, som
skulle kunnat ha direkt betydelse för hans
diktning. Under senare delen av
trettiotalet kom det emellertid ut ett par böcker
med minnen av deltagare i kriget, som
väsentligt och åskådligt kunde komplettera
vad Runeberg hade hört muntligt berättas.
Och därtill får man ta i betraktande att
det fosterländska medvetandet under denna
samma tid starkt tillväxte i styrka.
Runebergs egen diktning medverkade i hög
grad till detta. Men man får också räkna
med att denna fastare tilltro till Finlands
framtid, som han själv bidragit att väcka,
i sin tur återverkade på honom. Dessa
framtidsförhoppningar sökte en grund i
det förflutna, som verkligen kunde utgöra
en borgen för att det finska folket ägde
egenskaper, som kunde skapa det en
framtid. Och då gingo tankarna naturligt nog
till det sista kriget. Våren 1836 föreläste
professorn i historia Gabriel Rein över
kriget. Föreläsningarna gåvo anledning till
ett långt och entusiastiskt utbrott i Zachris
Topelius’ dagböcker. Hur mycket av
entusiasmen över kriget som får skrivas på
Topelius’ räkning och hur mycket som
härstammar från Rein är svårt att avgöra.
Men tydligen har Rein prisat de finska
krigarnas tapperhet, och tydligen har han
också med bitterhet omnämnt Sveaborgs
kapitulation och Gustav IV Adolfs
hals-starrighet.
Att krigets betydelse för det
fosterländska medvetandet åtminstone på vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
