Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Runebergs väg till Fänrik Ståls sägner. Av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Castrén
vävda gråa syrtut, om hans fäderneärvda
blankslitna hatt o. dyl. Det är en
beskrivande stil som Runeberg sedan lämnar
bort eller åtminstone i hög grad
koncentrerar.
Till de första i början av 1846 diktade
Sägnerna höra vidare — utom Otto von
Fieandt — Sveaborg, Sven Dufva och
Döbeln vid Jutas. I stort sett representera
redan dessa fyra sägner de motivgrupper,
som bli förhärskande i Sägnerna och som
även hade framlagts eller åtminstone
antytts i Cygnæus’ program för en historia
över kriget. Linjen från Otto von Fieandt
fortsättes i dikterna om löjtnant Zidén, om
von Konow och hans korpral, om Gamle
Lode, om von Törne och om von Essen.
Döbeln vid Jutas får motstycken i Sandels
och i Adlercreutz. De gemene — för att
använda Cygnæus’ uttryck — tecknas utom
i Sven Dufva i Trosskusken, i Munter,
i Nr femton Stolt och i en hel rad andra
dikter. Sveaborg, som visar orsakerna till
nederlaget, fortsättes i Fältmarskalken och
i Konungen. Detta visar, att Runeberg
redan då han begynte sina Fänrikar,
åtminstone i stort sett hade klart för sig hur han
skulle välja sina ämnen för att få fram sin
helhetssyn på kriget. Och av allt att döma
hade detta klarnat för honom under den
tid, som låg mellan Julkvällen och
Sägendiktningens begynnelse, dessa år då hans
tankar skenbart sysslade endast med helt
andra diktmotiv.
Ensam för sig bland den första samlingens
dikter står Vårt land. Den diktades snart
efter de fyra sägner, om vilka det nu varit
fråga. Det är ovisst om Runeberg från
början tänkte sig att den skulle ingå i
samlingen. I varje händelse ger Vårt land i en
allmän form hela den tanke- och
känslo-grund, ur vilken Sägnerna ha vuxit fram.
Tiden tycktes vänta på en nationalsång.
Den unge kadetten Emil von Qvanten hade
hösten 1844 publicerat Suomis sång, som
fortfarande ofta sjunges och har beteck-
nats som Finlands andra nationalsång näst
efter Vårt land. Hur livligt den hade
intresserat Runeberg framgår av att han
skrev några nya slutrader till dikten, dem
Qvanten sedan också upptog. Suomis sång
är allt igenom en hyllning till Finlands
natur, litet vag och obestämd, men präglad
av en viss lyrisk musikalitet. Av helt annan
art var en dikt, som Topelius skrev samma
höst, som också den hade vissa betingelser
att bli en nationalsång. Den var skriven
till Marseljäsens melodi och var fylld av
fyrtiotalets frihetspatos och finskt
nationella anda. Den började:
Det går ett rop kring nord, kring söder,
Att världen hör den frie till.
Och i den förklarade Topelius:
Om Sveriges bildning vi förglömma,
Så sker det ej för Rysslands skull.
Dikten kunde av politiska skäl naturligtvis
inte tryckas, men den sjöngs några år
mycket av studenterna. Och ytterligare hade
en av Runebergs unga vänner och beundrare
Herman Kellgren våren 1845 tryckt en
översättning av Vörösmartys ungerska
nationalsång, en översättning som vi veta
väckte Runebergs uppmärksamhet.
I slutet av maj 1846 gjorde Runeberg ett
besök i Helsingfors. Han firades då av
studenterna med en fest, som präglades
även mycket hög stämning. Bland de sånger,
som studenterna där sjöngo, var sannolikt
också Topelius’ marseljäs. Och sannolikt
gåvo stämningen under festen och
intrycken av de olika nationalsångerna, som han
hade läst eller hört, Runeberg den första
impulsen till att författa en dikt, där hans
syn på hela fosterlandet och dess folk skulle
få uttryck. Då han hade kommit tillbaka
från Helsingfors till Borgå och sedan flyttat
ut till Kroksnäs, skrev han ner den första
versionen av Vårt land; på sensommaren
eller i början av hösten gav han den sedan
dess slutliga gestalt. Den förste, som fick
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
