Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Hallands kulturella förutsättningar. Av Albert Sandklef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallands kulturella förutsättningar
Foto förf.
Bonad, av Johannes Nilsson, Gyltige, Breared, f. 1757, d. 1827. Bonadens mittfält,
föreställande nattvardens instiftande med Kristus som centralfigur, flankeras av Jacobs dröm
och Elie himmelsfärd.
Ag. kapten Nils Strömbom.
sättet. Bland de ljusa och glada låtarna
hittade man emellertid också mörka
tongångar i moll och understundom en fätrall
eller troll-låt till förstämd fiol. —
Men är detta levande musik? På flera vis,
ja. Folkmusiken har väckt intresset för
musiken hos breda lager av folket, den har
lockat musikbegåvade men oskolade
ungdomar att ta till fiolen, den har i våra dagar
kommit till heders i de livaktiga
folkdanslagen. Men den har haft sin förfallsperiod.
Dragspelet var på väg att driva bort
fiolerna, när det uppväcktes en violinens
profet. Redaktör Filip Pärson i Falkenberg
skrev i sin och andras tidningar, reste runt
i landskapet och talte och spelte och gjorde
levande propaganda för fiolen och skändade
dragspelet, tills folket sakta och motvilligt
men dock, började återgå till det gamla
stråkinstrumentet. När han gick ur tiden
för sex år sen hade han gjort folkmusiken i
Halland och musikkulturen bland folket
större tjänster än någon annan.
Men den s. k. folkmusiken är inte allenast
en »folkets musik», den har också i mycket
hög grad inspirerat våra kompositörer —
Viking Dahl, bl. a.
Kanske hade de rätt, som påstodo att
Viking Dahl var en fantast. Gott, men han
var en högst ovanlig musikalisk begåvning,
och ingen vill förneka skönheten i hans
»Sjömansvisa» eller andra kompositioner.
Han gick bort från så mycket, från
ofullbordade verk, från drömmar om den
framtida syntes han ville kalla »allkonst». Alla
de hallänningar som kommo i närmare
kontakt med honom togo intryck av hans
konstnärssjäl. Han ställde inte heller sitt
ljus under ena skäppo: han gav ut skrifter,
gav kurser, höll offentliga föreläsningar,
och han talte sig varm i vänkretsen. Men
det tålamod som kräves av den, som ska
leda en kör eller en orkester, det hade han
inte. —
Musikkulturen i dag, standarden — det
är ett så långt kapitel; utrymmet räcker
inte till. —
Det historiska intresset har alltid varit
starkt i Halland. Om orsakerna härtill kan
man tvista, men resultatet har blivit en
rik litteratur om Hallandia antiqua et
ho-dierna. Bortsett från några tidiga
dissertationer kom assessorn Jacob Richardson 1752
med en snusförnuftig, torr, ställvis pueril,
mestadels dock förvånansvärt korrekt
historisk beskrivning över Halland. 1817—
1819 kom den lärde prosten i Grimeton Sven
Peter Bexell med sin Hallands historia och
beskrivning, där den historiska delen är ett
komplett värdelöst försök att bevisa
hurusom Heimdallr en gång i tiden regerade
världen från Himinbiorg i Himle härad i
Halland. Men beskrivningen var för sin tid
förträfflig. Ofta litet svulstig, liksom sed
4x1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
