Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Björn Trägårdh. Av Teddy Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tedcly Brunius
vid mitten av 20-talet började han måla
på allvar, Albert Engström som fick se
hans alster rådde honom att söka in på
Konstakademien. 1925—28 utbildades han
vid Konstakademien.
Han började tidigt med abstrakta
kompositioner. På utställningen 1946 visade
han en kubistisk komposition daterad 1923.
Den är lagd med flaken i dämpade mörka
färger och plastiskt pastos utan kubismens
linjerade och lackerade intryck. En sådan
komposition pekar fram mot hans måleri
vid 40-talets mitt. Han arbetade under
20-talet gärna i den abstrakta stilens
tvådimensionella uttrycksform. Så till exempel i
ett kubikerat porträtt i funktionalistisk
miljö som visades på Sveriges Allmänna
Konstförenings höstsalong på Liljevalchs
1928. Här stod han nära ett
uppfattningssätt som Jeanneret LeCorbusiers. Det var
därför rätt naturligt att Björn Trägårdh
blev en utställare i art-concretexpositionen
på Stockholmsutställningen. Den klassiska
kylan i 20-talets stil mynnade ut i en
frost-lackerad dekoration. Björn Trägårdh tog
detta steg fullt ut. Mellan 1928 och 1936
var hans konstnärliga produktion inte stor.
Hans tid upptogs av nyttokonst och
dekorationsarbeten för firman Svenskt Tenn. Han
var möbelarkitekt och heminredningsexpert
och arbetade i silver och glas. Här förenade
han sitt konstruktiva kunnande med lusten
att arbeta i olika handfasta material. Vid
denna tid var han gift med tecknaren
Göta Trägårdh.
Denna period av konsthantverk är inte
utan vikt för Björn Trägårdhs utveckling.
Dels därför att han här fick utlopp för den
lust till konstruktion och planlösning som
är så väsentlig i hans måleri. Dels därför
att han efter brådmogna framträdanden
fick tillbringa en tid i konstnärlig karantän,
en tid då han kunde väga för och emot olika
hugskott och olika planer för framtiden.
Hans personliga umgänge var mestadels
med jämnåriga målare. Särskilt betydde
Evert Lundquist med sin litterära och
filosofiska erudition och sitt spekulerande över
konst och konstskapande mycket för Björn
Trägårdh. Evert Lundquist är inte bara
genom sitt måleri utan också genom sin
personliga utstrålning och samlande
förmåga en nyckelgestalt för sin och följande
generation. Han har betytt mycket för
Roland Kempes, Olle Nymans och Staffan
Hallströms utveckling. För Björn Trägårdh
innebar »denna kontakt med den svenska
matière-målarskolan, som mest är orienterad
mot fransk tradition, gruppen kring just
Evert Lundquist», som Sven Alfons sagt
i sin recension av utställningen 1946, att
han tillgodogjorde »sig en målerisk dramatik
som väl ursprungligen är främmande för
den abstrakt-kyliga sidan av hans
temperament. Det har uppstått en fruktbar
spänning genom sammanstötningen mellan de
båda huvudtendenserna, mellan det
dynamiska och det klara».
Denna spänning, som är grundläggande
för Björn Trägårdhs måleri och
konstnärliga utveckling, framstod knappast tydligt
vid den egentliga debuten på Galerie
Moderne 1936. Han kastade loss ur äktenskapet
för att helt satsa på sitt konstnärsskap. Den
första skörden visades efter en isolerad
sommarvistelse med Göran Brunius på
Gotska Sandön. Både till kynne och
konstnärsskap kan man knappast tänka sig två
större kontraster. Det visades också vid
de två målarnas utställningar strax efter
varandra på samma lokal, då de
redovisade sina konstnärliga resultat. Björn
Trägårdh tycktes till en början ha tagit sig
ledigt från sin materialfasta dagsgärning.
Han erfor väl semesterns behag och tog ut
en mot sitt arbete kontrasterande lyrisk
sensibilitet, när han skapade sina
strandbilder. Ragnar Hoppe pekade i en
recension på förfiningen, kunskapen och
medvetenheten hos debutanten, samtidigt som
påfallande likheter med den danska
kultiverade naturskildringens företrädare på-
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
