Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Utpost i norr. En liten krönika om Luleå. Av Elof Ehnmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utpost i norr
akademisk standard vid valen. Förbundets
ekonomi tillåter inte, att så många
föreläsare inbjudes från kulturmetropolerna. De
inhemska krafterna blir i första hand
utnyttjade, och med den omsättning som
råder i staden och med dess skilda stater
och kårer, behöver detta inte innebära
någon ensidighet. Men naturligtvis söker man
få så mycket som möjligt utifrån, vilket
också har lyckats förvånande bra, främst
tack vare den förträffliga
censorsinstitutionen. Särskilt professorerna från Uppsala
har visat stor välvilja, och deras
framträdanden på vårsammankomsterna har inte
sällan varit säsongens höjdpunkt. Bland
dem som då och vid andra tillfällen har
gästat förbundet kan man nämna Anton
Blanck, Björn Collinder, Eilert Ekvall, S.
B. Liljegren, Knut Lundmark och H. S.
Nyberg. Humanistiska förbundet håller till
på Standard hotell, där man församlas till
den andliga kostens inmundigande i de
övre regionerna, varefter man tågar ner till
något som kallas spegelsalen, och där bjuder
traditionen, att ett rikligt smörgåsbord står
dukat. Begåvad med den friska aptit, som
koncentrerade andliga övningar brukar
medföra, går man till attack mot bordets håvor,
fortsätter så måltiden sittande och övergår
därefter till ett sokratiskt symposion med
all den oratoriska och konversabla
färdighet, som stunden och samvaron inspirerar
till, för att slutligen, rectissime, strictissime,
andligen och kroppsligen väl förplägad bege
sig hem till sängen.
Vid sidan av dessa mer eller mindre
familjära och intima sammanslutningar i den
andliga odlingens hägn verkar ABF med
uppslagsrikedom och energi. Kurser,
föreläsningar och övningar avlöser varandra
och undervisningen omfattar allehanda
materier från kommunalkunskap till
elementärt latin. Glädjande nog har också
föreläsningsföreningen rott upp sig efter att en tid
i början på 40-talet ha legat i själatåget.
De resurser, som länets föreläsningsförbund
äger att engagera föreläsare söderifrån
utnyttjas givetvis av lokalföreningen, och det
har visat sig, att den personliga kontakten
med människor, som man hört talas om eller
som har upplevelser att berätta om, trots
radio, bio och tidningar, alltjämt är ett
oersättligt inslag i bildningsverksamheten. Det
kombinerade stads- och centralbibliotekets
lånesiffror visar i sin tur, att det allmänna
studieintresset är stort och i full färd att
öka. Det färskaste initiativet går ut på att
skaffa en bokbuss, som skall kuska runt
det milrika länet och bringa första hjälpen
åt det ökade läsbehovet ute i bygderna.
Luleå stads betydelse som bildningshärd
skulle accentueras än ytterligare av en
sådan åtgärd.
Bostadsbristen är för närvarande mycket
stor i Luleå liksom på så många andra håll,
men den känns säkerligen besvärligare i
en norrbottensstad än söderöver. Man
behöver ha det ombonat och trivsamt
inomhus, när det är mörker, köld och vinter så
länge runt omkring. Bostäderna får också
första rummet i byggprogrammet; de
offentliga lokalerna får komma i efterhand. Sedan
länge har stadens fäder haft ett badhus i
tankarna, men tankarna har inte hittills
kunnat förverkligas. Några små finnbastur
är den enda tillgängliga möjligheten inom
de allmänna inrättningarna på hygienens
område. Under tiden får man drömma, som
man så ofta gör sub septemtrionibus, och
badhusdrömmen har blivit något av en
Luleås storhetsdröm. Man har tänkt sig,
att på Loet, den öppna plats som annars
blott användes av politiska
demonstrationstalare och cirkus Schreiber, skulle resa sig
stadens Thermer, visserligen inte av
Diocle-tianska mått men dock rymmande, förutom
de offentliga baden, stadsbibliotek,
samlingsrum, fritidslokaler och andra
anordningar för kulturens främjande och
fritidsproblemens lösande. Problemen finns
onekligen och de blir för var dag allt mer
svårbemästrade. Storgatans kaféer, de tre bio-
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
