Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Dikttolkare och stilanalytiker. Av Helge Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dikttolkar e och stil an aly tik er
ligt friska källsprången, vare sig det gällt
den medeltida folkvisan och visdiktaren
Wivallius eller den unge Franzén. Särskilt
är det bekännelselyrik, visor och ballader
som fångat hans intresse. Själv har han
förklarat orsaken därtill vara dessa
diktformers enkla omedelbarhet och deras
egenart att låta författarpersonligheten
osökt komma läsaren till mötes.
Medan de flesta moderna svenska
litteraturhistoriker har gått i skola hos idé- och
kulturhistorikern Henrik Schück, är Ek
lärjunge till Otto Sylwan, den förnämste
kännaren av den svenska metrikens
historia. Denne visade redan tidigt stort intresse
för diktens konstnärliga värden och
stimulerade sina lärjungar till estetiskt
psykologiska studier. Sålunda disputerade under
honom år 1911 en av våra banbrytande
stilforskare, Josua Mjöberg, på en
avhandling om Tegnérs stil.
Sverker Ek är Sylwans främste lärjunge,
den rikast begåvade och mångsidigast
utrustade av de många framstående
litteraturforskare som fostrats i dennes skola. Det
ligger därför något symboliskt i att han
också blev hans efterträdare som professor i
litteraturhistoria med poetik vid Göteborgs
Högskola (1932).
Impulserna från läraren har samverkat
med de förut nämnda forskaregenskaperna
hos Ek till att göra honom till estetikern
bland svenska litteraturhistoriker. I all
sin forskning har han städse tagit sikte på
konstnärliga och psykologiska problem.
Dikten har aldrig för honom uteslutande
varit ett medel till att förstå författaren,
hans tid och miljö; den har haft ett
egenvärde, varit ett självständigt
forskningsföremål. Han har velat visa hur diktverken
vuxit fram ur författarnas livsupplevelser,
han har sökt och funnit diktar jaget bakom
verket, han har följt framväxten av nya
konstformer, nya rytmer och dikttyper.
Fullt följdriktigt har Ek också i sin
undervisning tagit sikte på estetiska problem.
Genom eggande hjälp och vägledning har
han betytt mycket även för unga adepter
inom stilforskningens hos oss hittills föga
uppmuntrade arbetsfält, också däri en
värdig arvtagare till Otto Sylwan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
