- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtionionde årgången. 1950 /
147

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Dikttolkare och stilanalytiker. Av Helge Gullberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dikttolkar e och stil an aly tik er

ligt friska källsprången, vare sig det gällt
den medeltida folkvisan och visdiktaren
Wivallius eller den unge Franzén. Särskilt
är det bekännelselyrik, visor och ballader
som fångat hans intresse. Själv har han
förklarat orsaken därtill vara dessa
diktformers enkla omedelbarhet och deras
egenart att låta författarpersonligheten
osökt komma läsaren till mötes.

Medan de flesta moderna svenska
litteraturhistoriker har gått i skola hos idé- och
kulturhistorikern Henrik Schück, är Ek
lärjunge till Otto Sylwan, den förnämste
kännaren av den svenska metrikens
historia. Denne visade redan tidigt stort intresse
för diktens konstnärliga värden och
stimulerade sina lärjungar till estetiskt
psykologiska studier. Sålunda disputerade under
honom år 1911 en av våra banbrytande
stilforskare, Josua Mjöberg, på en
avhandling om Tegnérs stil.

Sverker Ek är Sylwans främste lärjunge,
den rikast begåvade och mångsidigast
utrustade av de många framstående
litteraturforskare som fostrats i dennes skola. Det
ligger därför något symboliskt i att han
också blev hans efterträdare som professor i
litteraturhistoria med poetik vid Göteborgs
Högskola (1932).

Impulserna från läraren har samverkat
med de förut nämnda forskaregenskaperna
hos Ek till att göra honom till estetikern
bland svenska litteraturhistoriker. I all
sin forskning har han städse tagit sikte på
konstnärliga och psykologiska problem.
Dikten har aldrig för honom uteslutande
varit ett medel till att förstå författaren,
hans tid och miljö; den har haft ett
egenvärde, varit ett självständigt
forskningsföremål. Han har velat visa hur diktverken
vuxit fram ur författarnas livsupplevelser,
han har sökt och funnit diktar jaget bakom
verket, han har följt framväxten av nya
konstformer, nya rytmer och dikttyper.

Fullt följdriktigt har Ek också i sin
undervisning tagit sikte på estetiska problem.

Genom eggande hjälp och vägledning har
han betytt mycket även för unga adepter
inom stilforskningens hos oss hittills föga
uppmuntrade arbetsfält, också däri en

värdig arvtagare till Otto Sylwan.

*



Utanför sina i det föregående antydda
huvudområden har Sverker Ek i sin
forskning gärna återkommit till tre av våra
stora 1800-talslyriker. I en 1949 utgiven
bok, Möten med Runeberg, Rydberg och
Fröding, har han sammanfört några av sina
studier och essäer över dessa. De flesta har
helt nyskrivits för samlingen, ett par har
förut varit tryckta. Några problem som
belyses i boken, skall här beröras; de ger
samtidigt en karakteristik av Sverker Ek
som forskare.

Samlingens inledande, längsta och
lärdaste studie handlar om hur Runebergs
första Idyll och epigram-cykel kom till.
Den har förut varit publicerad i en
finländsk tidskrift (1937) och har starkt
återverkat på de senaste årens
Runebergsforskning. Ek visar vilken avgörande roll den
serbiska folkdiktningen har spelat för
Runebergs genombrott som diktare, samtidigt
som han framhäver betydelsen av skaldens
personliga upplevelser, förlovningen med
Fredrika Tengström, hans blivande maka.
Dessa upplevelser gav den inre
pånyttfödelse som krävdes för att de litterära
intrycken skulle leda till ett inte bara
konstnärligt utan också nationellt genombrott
för skalden.

Slående är Eks påvisande att Runeberg
trots sträng bundenhet vid de serbiska
sångernas formelvärld »rör sig fritt och
ogenerat som en fisk i vattnet». Denna
iakttagelse sammanfaller nära med vad Josua
Mjöberg nyligen har utrett i en ännu
opublicerad undersökning om Språkets konst i
Runebergs Kung Fjalar. Riktigt är nog
också påpekandet att Runebergs humor har
frigjorts genom den sydländska
skälmskheten i de serbiska dikterna. Såsom Ek

147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 20:37:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1950/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free