Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Dikttolkare och stilanalytiker. Av Helge Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge Gullberg
säger, skulle den makalöst friska dikten om
gossen, som ej kunnat fatta kärlekens väsen
på tjugo år och så »oförtänkt» av »en
bildskön flicka» får lara sig allt »på några
timmar», aldrig ha tillkommit, om inte
nordbon Runeberg i de serbiska sångerna
mött det öppna sydländska lynnet.
Stort intresse erbjuder Eks redogörelse
för Runebergs konceptionssätt. En tidigare
förbisedd uppgift hos Runebergs samtida
J. V. Snellman omtalar, att skalden »alltid
plägade i tanken utarbeta sin dikt färdig,
innan han nedskref den». Ek påvisar, att
Runeberg nått fram till detta
konceptions-sätt just i Idyll och epigram. Detta
bekräftas genom Eks studier av handskrifterna
till diktcykeln. Rättelser är där ytterst
sällsynta, framför allt i de senare
manuskriptgrupperna. Dikterna har alltså varit
fullt färdiga före nedskrivningen. Detta
förklarar, såsom Ek riktigt anmärker, att
den serbiska folkvisestilen kan återklinga
så äkta och oförfalskad i dem. Runeberg
behöll det nya konceptionssättet för livet.
Till och med den formstränga versen i Kung
Fjalar har sprungit fram fullrustad ur hans
inbillningsliv, något som Mjöberg betonat i
sin förut nämnda uppsats.
I den nu refererade studien träder en
viktig sida hos Sverker Ek fram: den
tränade manuskriptforskaren, som genom
minutiöst och tålmodigt studium vinner
vackra och slående resultat av till synes små
och obetydliga ting. Den i
folkviseforskningen skolade iakttagaren och analytikern
kommer här till sin rätt. Även flera av de
andra essäerna innehåller givande
manuskriptstudier.
Uppsatserna om Balladtyperna i Fänrik
Ståls sägner och om Frödings konstform
kan betecknas som »genrestudier», studier i
en diktgenres uppkomst. Även här
framträder Sverker Ek i en för honom
karakteristisk forskarattityd.
Framställningen om den Runebergska
sägen-balladen sammanhänger med den in-
blick som Eks folkvisestudier bar skänkt
honom i denna konstforms tidigaste
gestaltning. Intressant är Eks påpekande, att
även »fänrikarna» delvis har inspirerats av
den serbiska folkdikten, i detta fall i dess
episka form. Mellanleden utgöres av
Bonden Pavo, Graven i Perrho och Molnets
broder. Ek utreder de tidigare experiment
som föregick det slutliga konstnärliga
genombrottet, och ger en ypperlig indelning
och karakteristik av de olika balladtyperna:
hjälteballaden, dialogballaden och
korlyriken.
Även genrestudien i Frödings konstform
har befruktats av Eks folkviseforskning.
Han betonar att Fröding har utgått från
visan, närmast i den gammaldags
okonstlade form som täckes av namnet »låtar». I
Nya dikter (1894) har den primitiva »låten»
vuxit ut till handling och bild; skalden har
lärt sig behärska balladens form. Han
genomför den mycket strängare än
Runeberg. Ek säger, att man kanske får »gå
tillbaka ända till medeltiden för att hos
oss finna samma nakna episka stil» som i
balladen om Mordet i Vindfallsängen.
I Bibliska fantasier (Nya dikter) är
Fröding på väg till en syntetisk dikt, där
enkeldikten blott är »stänk och flik» av ett högre
sammanhang. Genomförd möter denna
komposition i Stänk och flikar (1896), som i
Eks ögon mindre är »en diktsamling än en
symfonisk dikt, som sådan en av de
väldigaste på vårt språk». Där har Fröding
helt övervunnit dualismen mellan visa och
konstdikt. Men när spänningen är över,
måste, för att citera Eks träffande
karakteristik, »bristningen framträda som en
konstnärlig upplösningstendens. Detta
märks tydligast i Gralstänk 1898, som
snarast kan bedömas som en samling
diktfragment».
Stort utrymme ägnas i boken åt
texttolkning, en huvudlinje i Eks författarskap
alltifrån doktorsavhandlingen. Här firar
denna metod triumfer i studierna Svår-
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
