Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Dikttolkare och stilanalytiker. Av Helge Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge Gullberg
kerligen också Hamletepisoden. När efter
åtskilliga omarbetningar salighetsdrömmen
tillfogades i slutet, nåddes verklig
kompositionen fasthet.
Det personliga uppslaget till
salighetsdrömmen kom från Frödings svärmeri för
Hildegard Alstermark, hans djupaste
hjärte-upplevelse. Denna av Ek redan 1919
antydda uppfattning har bekräftats av ett
fynd som nyligen har gjorts bland
Karl-feldts papper av fil. dr Jöran Mjöberg och
som i Eks studie för första gången
publiceras. Det är ett uttalande av Fröding till
Karlfeldt 3/1 1910 av följande lydelse:
Elsa örn. Något tänkte jag kanske på fröken
Gegerfelt, något på fröken B-, något på fröken
Hildegard Alstermark — eller hennes systrar, en
stor grann flickflock, en sex granna fröknar.
Attesteras
Gustaf Fröding.
Denna Frödings egen bekännelse har i
flera fall stött Eks tidigare antaganden,
samtidigt som den tydligen gett honom
anledning att omarbeta hela framställningen
till den utomordentliga essä som nu
föreligger. Genom detta dokument uteslutes
tidigare föreslagna modeller till Elsa Örn.
Att Fröding kunnat använda tre
modeller, är inte så underligt, som det i
förstone låter. Som Ek fint antyder,
framträder Elsa Örn på olika sätt i diktens olika
partier. I början ser vi hennes yttre
uppträdande, hennes gång och dans — det är
en av de stiliga fröknarna von Gegerfelt,
döttrar till en lektor vid Karlstads
läroverk. I Hamletepisoden får vi bara höra
hennes repliker — det är fröken B—, den
osedda Alice i den brevväxling med skalden
Nevermore, som Fröding införde i
Karlstadstidningen 1892. I salighetsdrömmen
slutligen skymtar vi henne blott som en vision
— det är Hildegard Alstermark, med vilken
Fröding under ungdomsförälskelsens dagar
hade upplevt salighetsdrömmar.
Sverker Eks skicklighet i den metriska
analysens konst ger framför allt de två
Rydbergsstudierna prov på. Han visar
hur den utpräglat deklamatoriska versen
i första avfattningen av Två i sadeln genom
omarbetningen har fått ett musikaliskt
för-innerligat tonfall. Rytmen får bölja fritt
utan oratoriska konstpauser, och diktaren
söker överallt få fram anapestens gungande
verkan. I slutstrofen lydde ett par rader
ursprungligen:
Du är min, stackars barn, om du möter med mod
eller möter ditt öde med klagan och gråt. . .
Andra versionen företer en till synes
obetydlig men i själva verket viktig förändring:
»stackars barn» har utbytts mot en
upprepning av orden »du är min». Ändringen
kommenteras av Ek med följande
träffande ord:
I uttrycket »Du är min, stackars barn», lägges
betoningen med så förkrossande tyngd på »min»
att det efterföljande »stackars» blir tonlöst. I
upprepningen »Du är min, du är min» får
anapest-rytmen göra sig gällande och tonfallet blir
innerligt. Det är inte längre fråga om äganderätt utan
om lyckan att få rå om henne som en dyrbar
skatt.
I analysen av versen och stilen i
Träsnittet i psalmboken framhäver Ek med all
rätt, hur Rydberg här nått fram till en
rytmisk frigörelse som innebär en verklig
nyhet i svensk lyrik. Skalden utgår från den
medeltida knitteln men utnyttjar den så
artistiskt välberäknat, att man i hans fall
hellre vill tala om modern blandad vers.
Allt efter det skiftande antalet obetonade
stavelser blir hans vers ibland fyllig, ibland
knapp. Ek säger: »I rofull berättelse
tillgriper Rydberg ett större antal sänkningar.
Sålunda slutar strof 5:
Det var i konstväg ett underligt ting
i Lundströms manér,
från hans atelier,
den gamle Lundström i Jönköping.
Om berättaren här ger sig ovanligt god
tid så kan han i andra fall slunga intrycken
på oss, raskt och flämtande. Huvudexemp-
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
