Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Drag av primitiv övertro hos forntidens greker och romare. Av Nils Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Lundqvist
intensivt riktade på formuleringen av
uttrycken, allt för att hålla de kusliga
tankarna borta. Länge rådde gravlik tystnad.
Men i ett nu ljuder skrammel av järn, snart
rassla kedjor i rummet bredvid. Att spöket
i nästa ögonblick redan står inne i
skrivrummet, låtsar filosofen inte om, han bara
fortsätter att skriva. Nu börjar spöket
ursinnigt skaka sina handbojor över
filosofens huvud. Denne ser sig nu om och
märker, att spöket med pekfingret ger honom
tecken att följa med. Med den skrivandes
avvinkande åtbörd att ge sig till tåls låter
sig spöket inte nöja. Då reser sig A. och
följer, om ock motvilligt, gengångaren, som
hasar i väg ut på husets öppna inre gård.
Men där försvinner vålnaden plötsligt. På
den plats, där skepnaden senast stod, lägger
filosofen nu en handfull gräs och löv. Dagen
därpå gräver man i stadsmyndigheternas
närvaro på den markerade fläcken. Man
fann där en hop människoben, insnärjda i
rostiga järnbojor, övlig begravning
anordnades, och det blev lugn i huset:
gengångaren hade fått ro. Vad kan man mer för bevis
begära: en introduktion med dödsbringande
skräcksyner och så en av vetenskapen och
statsmakten bevittnad final med en hop
vittrade ben, övlig begravning och — lugn
i huset?! —•
En lockande uppgift hade slutligen varit
att i lämpligt sammanhang ta upp till
behandling det tyvärr alltför vidlyftiga och
därtill svårutredda motiv, som betecknas
av termen ödesvillkoret med det
ställföreträdande offret (alltså — Akhilles, Kodros,
Curtius, Decierna m. fi.). Men redan ändå
har vår gemensamma vandring genom
mörka tider varit nog lång.
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
