Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Människans troner. Av Hanserik Hjertén - I. Preludium - II. Folkvisa - III. Kosmisk dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKANS TRONER
Av HANSERIK HJERTÉN
I. Preludium
På en altan under himlen: höga moln
och vita dvärgar rullar dödens urnor över sjön
Vårt folk, vårt folk har vindarna korsfäst!
Ett glashorn blåser över drömmens bleka tundror
och ödet går än framför oss, än bakom
Här, vid ibisvita murar,
medan tåget faller genom dalens grönska:
för varje århundrade fjärmar sig alltmera
väntan och ting från varandra
II. Folkvisa
Jag ser i trolldomens rök kring öde härvägar:
musik som jättekvinnor i vita kyrktorn
ord av regn i apelsinlundarnas dunkel
Oss, handelsmän och odlare, skuggor i vinden,
bär töckenspråk igenom midnattspassen
III. Kosmisk dans
Forntidens röster är blinda
I övergången är vårt liv
Djonkerna darrar som åldringar
på stillhetens floder
O vind, som rör deras själ: var mild
mot skeppen i blå antipoder
Jag ser dem i kväll mot västerns ljus
förvandlas till stöder
Nineve, Byblos, Assur — och rymdernas ljusår
vita som kvinnor, bärande dem
Aldrig av västerns jätteglashänder
föras de hem
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
