Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Helge Krogs dramatik. Av Erik Vendelfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge Krogs dramatik
Själv kunde emellertid Krog i längden inte
vara enig med bägge parterna, han måste
komma till full klarhet med problemet och
ta parti. Det är då — förmodligen på våren
1924 — han uppsöker Erling Falk. Det blev
ett möte som kom att få mycket stor
betydelse för Krog och delvis bestämma hans
följande utveckling som diktare.
Erling Falk, som i Norge spelat ungefär
samma roll som Bengt Lidforss tidigare i
Sverige, var marxist, om också på sitt eget
sätt. Han gjorde propaganda för revolutionärt
tänkande, och genom att sammanföra den
radikala akademiska intelligensen med
arbetarna sökte han stärka de revolutionäras
position. 1921 hade han grundat den radikala
studentorganisationen Mot Dag och från
1922 utgav han, med Sigurd Hoel som
med-redaktör, tidskriften med samma namn.
Bägge företagen kom att få stor betydelse,
och flera av Falks anhängare har sedermera
gjort aktiva insatser inom norsk politik.
Tidskriften läste Krog med spänt intresse. »Jeg
betenker meg ikke på å si at det i sin glanstid
var långt det beste tidsskrift som noensinne
har utkommet i Norge.» Under samtalen
med Falk kom Krog till klarhet med de
besvärliga problemen. »Det er meg en glede å
vedkjenne meg at jeg står i stor
takknemlig-hetsgjeld til ham for at han på et visst
tidspunkt i mitt liv, kanskje uten at han selv
visste det, hjälp meg til tankemessig å
sam-menfatte fenomener som tidligere forekom
meg spredte og selvmotsigende.» Falk, som
inte hade några högre tankar om
skönlitteratur, ville att både Krog och Hoel skulle
helt ägna sig åt politiken. Men det ingick ju
inte i deras planer.
I Underveis, till vilken pjäs Krog skrev ett
första utkast just år 1924, har han tecknat
en revolutionär grupp av samma slag som
Mot Dag. För dess ledare, Karsten Trane,
har han använt Falk som modell. Själv
studerade han nu Karl Marx och Friedrich
Engels och betraktade sig som marxist.
Krog hade dittills aldrig på allvar tvivlat
på det borgerliga samhället som sådant; det
gjorde han från och med nu. Han insåg att
det var meningslöst att avhjälpa enstaka
brister, när det var ett system som stod
hindrande i vägen; det var systemet som måste
brytas. Krog, som alltid varit oppositionell,
blev nu revolutionär. De åsikter om samhället
och politiken som han nu tillägnade sig, ligger
till grund för åskådningen i hans följande
Helge Krog. Karikatyr av
Finn Havrevold
dramatik. Det är därför nödvändigt att
redogöra för dem.
Krog resonerade på följande sätt. Det
borgerliga samhället bygger på den fria
konkurrensen, den ohämmade individualismen.
Denna leder med nödvändighet till att allting i
samhället blir till varor, som står till salu.
Det gäller också arbetskraften och människan
själv; »proletären» säljer sin arbetskraft,
kvinnan helt enkelt sig själv. Bägge exploateras
och förtryckes. Det är då helt naturligt att
det just är dessa bägge parter i samhället
som blir frihetskämpar, upprorsmakare,
revolutionärer. De är de utvecklingsdugliga och
representerar framtiden, medan männen i
övrigt, som håller på det bestående, blir
reaktionärer; de företer tecken på stagnation,
upplösning och förruttnelse.
Behandlingen av kvinnan är symtomatisk.
För att dölja det förhållandet att hon är
utsatt för social exploatering, inbillar henne den
reaktionäre mannen att hennes egentliga
område och uppgift i livet är kärleken
•—-den skall vara hennes religion. Gentemot den
på detta sätt undertryckta kvinnan uppträder
15—Ord och Bild, 59 :e årg.
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
