Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Oslo Rådhus. Av Alf Liedholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alf Liedholm
gerlighetens uttrycksmedel. Det kan därför
aldrig anses felaktigt att uppfatta Oslo
Rådhus som en produkt av ett borgerligt
samhälle.
Men även i vår mekaniserade tillvaro
tar det sin rundliga tid att bygga och
utsmycka ett rådhus. Äntligen färdig berättar
byggnaden mer om den generation som
beslutat rådhuset än om den som under
pressens traditionella trumpetstötar tar
emot det. Det är kännbart vid invigningen
och ger upphov till många av de
missförstånd som då inställer sig. Men då ett
stadshus snarare byggs med tanke på sekler än
årtionden är det på sätt och vis av
underordnad vikt, hur en sådan
monumentalbyggnad fömims omedelbart efter
slutförandet. Det är intressantare liksom
betydelsefullare, hur byggnaden uppfattas en
generation efter fullbordandet.
När man går att söka bedöma Oslo
Rådhus — det största och tyngst vägande
numret i 900-årsjubileets program — skulle
man ge mycket för att veta, hur denna enligt
dagens mening diskutabla byggnad kommer
att verka på 1980-talet. Idag verkar den
som en funktionalism i övergångsåldern.
Därom vore måhända inte så mycket att
säga, om byggnaden med hjälp av sina
betydande dimensioner — eller i värsta fall
utan dem — hade lyckats nå den
monumentalitet som alla offentliga byggnader
eftersträvar. Så är knappast fallet. Men
naturligtvis dominerar de två mer än
resliga och massiva tornen stadsbilden och
kommer om intet oväntat inträffar att stanna
kvar i denna som ett ofrånkomligt signum.
Monumentalitet kan Sägas vara en
förmåga att pressa proportionerna på mer än
vad de äger. Ett dylikt arkitektoniskt »Over
evne» möjliggörs genom det mänskliga
ögats ofullkomlighet som sedan årtusenden
kommit lätt överdrivna volymer att verka
fullkomliga. Denna klassiska skenfäktning
med byggnadsvolymer och horisonter har
Oslo Rådhus arkitekter Arnstein Arne-
berg och Magnus Poulsson synbarligen
ansett överflödig men så har Rådhuset också
blivit en aning närtungt. En konsekvens av
detta ställningstagande synes också ha
blivit att arkitekterna medvetet avstått
från att för Rådhusets del utnyttja det
sköna läget vid Pipersvika. Deras slutliga
strävan har varit att på medeltida maner
smyga in rådhuset i köpenskapens
sedvanliga stadsbild. De har icke önskat att Oslo
Rådhus skulle framstå som en genom rymd
isolerad byggnad.
Rådhusets förhållande till den omgivande
staden är givetvis en fråga om avstånd.
Tillräckligt nära de sällsamt sköna
tegelmurarna förgäter man
proportionsproble-men och upplever byggnaden som en
arkitektonisk profetia i närbild. Och för en
svensk betraktare är det ogörligt att då
inte komma att tänka på Stockholms
stadshus och på Dogepalatset i Venedig, ty
tanken på Stockholms stadshus leder gärna
till tanken på Dogepalatset. Detta
både-och: kärv, halvt funktionalistisk massivitet
och lekfull nationalromantik är en smula
förbryllande. Det avspeglar på ett inte fullt
lyckligt sätt konceptionshistorien hos denna
officiella byggnad vilken först drömts som
en parafras på Ragnar Östbergs stadshus
för att sedan tänkas och kännas fram som
tidsmedveten funktionalism. Och någon
stans mitt emellan framträder spår av ännu
ett inspirationsmoment som utan närmare
information är besvärligt att lokalisera men
som i varje fall påfallande erinrar om
egyptisk arkitektur från drottning Hatsepsuts
tid. Därtill kommer att de yttre, från
byggnadskroppen helt skilda dekorativa
arrangemangen ibland följer barockens
kompositionsprinciper. Det vore under sådana
omständigheter mycket begärt, om verket
skulle framstå helt igenom enhetligt.
En förklaring till fasthållandet vid
historiska formdetaljer i Oslo Rådhus kan man
finna däri att den senmedeltida
rådhustraditionen visat sig utomordentligt seglivad.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
