Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Oslo Rådhus. Av Alf Liedholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oslo Rådhus
strin bör ges åt ledande konstnärer och inte
åt deciderade medelmåttor vilka i Sverige
i sorglig utsträckning har vederbörandes
öra och vilka med kuslig konsekvens
vanligen ödelägger sina uppdrag. Vi har i
Sverige idag blott ansatser till konstnärligt
freskomåleri och absolut ingen tradition.
Tradition är i dessa sammanhang
nödvändig. Ett visst antal begåvade konstnärer
måste få möjligheter att pröva sig fram och
möjligen någon gång misslyckas för att en
tradition skall skapas och betydelsefulla
väggmålningar som överlever sin egen
generation åstadkommas.
Under karga villkor har Norge vetat att
skapa en mural bildtradition som gjort det
möjligt för begåvningarna att lära av egna
och andras erfarenheter. Denna skillnad
mellan gloriöst norskt och obetydligt svenskt
freskomåleri gör det måhända begripligt
att en resande svensk frestas att fordra
enbart mästerverk i Oslo. Men enbart
mäs
terverk möter man nu inte i några
kulturkretsar, levande eller förgångna. Det skulle
kanske inte heller ge det väntade utbytet.
Och att i Oslo Rådhus möta två moderna
mästerverk som Henrik Sørensens
väggmålning och Per Krohgs galleri — förutom
en rad goda fresker —- är naturligtvis
behållning nog, värd all tacksamhet.
Det finns städer och byggnadsmonument
som man uppsöker för ett eller två
mästerverks skull. Vad man anammar av
angränsande konstverk, som kan vara goda
utan att vara märkliga, beror på tid och
inriktning. Liksom man söker sig till
Ra-venna för att uppleva de byzantinska
mosaikerna och till Parma för att ryckas med
av Coreggios takmålningar och till
Tou-raine för att avnjuta de franska
renässansslotten, så kommer man att söka sig till
Oslo för att studera 1900-talets norska
freskomåleri vilket i Rådhuset fått ett par
av sina allra märkligaste alster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
