Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Rosen från Cernobbio. Av Eduardo Mallea. Övers. av Carl C:son Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosen från Cernobbio
Av E duar do Mallea
Övers, av Carl C:son Lindberg
i.
DET VAR hans farfars far eller
farfar, som hade köpt huset, det visste han
faktiskt inte. Varje gång ämnet kom på tal
såg Berta sin far utbrista i de mest
obehärskade förbannelser och råa ordflöden. Han
tyckte inte om ämnet och inte heller
försökte han förklara en handling som för
hans liv betydde en ständig källa till elände
och förhatlig bitterhet. Om blomsteraffären
aldrig blivit köpt skulle han kunnat styra
sitt ödes skepp mot en liten framgångsrik
industri eller transaktioner av samma slag
som givit några av hans vänner en bekväm
medelålder och tillförsäkrat andra trygghet
på gamla dar: Gabriel ägde en
gummirings-affär och Estarde profiterade av sina
förmånliga kommissioner.
Berta tillbringade sin barndom bland
dessa bittra protester mot det förflutna, de
uttalades av fadern — en korpulent
femtiåring med helskägg — i ord, starkt
bemängda med konjaksdoft. Blomsteraffären
låg omgiven av gamla hus och bestod av
bostaden i fonden och av den egentliga
butiken; denna utgjorde ett slags
kombination av magasin och drivhus, som sedan
urminnes tider hyste en blandning av
föråldrad blomsterodling och möglande,
urmodiga föremål: en gammal italiensk
konsol, som användes till förvaring av
beställningar i avvaktan på leverans; en Kronos
som med knotigt finger ändamålslöst
pe
kade på den tillhörande almanackan utan
blad; en jättestor tavla av Loggia dei Lanzi,
sedd från sidan; en plansch av både för far
och dotter okänt ursprung; ett
färgfotografi av hertigen av Abruzzerna; och
förutom alla rostiga saxar och övrig
yrkes-attiralj, ett stort antal urblekta vykort,
ordnade i solfjädersform på en
bambugardin. Mellan butiken och de bägge inre
rummen hängde slutligen ett smalt
snilj-draperi, som förlorat sin färg.
Vid sju års ålder lärde sig Berta att sälja
rosorna och nejlikorna; vid tio hortensiorna
och callorna; vid elva de dyrbara
orkidéerna, som de fick i konsignation från en
blomsterhandlare i staden. Vi ha inte sagt,
att Nicolas Cusas blomsteraffär låg en
halvtimmes bilresa från huvudstadens
centrum, för att nu teoretiskt använda som
måttstock ett fortskaffningsmedel som
aldrig begagnades. Fadern var ägare till en
grammofon av primitiv modell; han köpte
aldrig rullar till den men en enda sådan
cylinder hade han fått i fädernearv. Bertas
första klara hågkomst var förknippad med
den första gång hon såg sin far komma hem
berusad och sätta i gång det förskräckliga
larmet från den hesa ruller!; melodien
kunde knappast urskiljas och kapsejsade
slutligen groteskt med en våldsam skräll.
Varje gång fadern kom hem i detta
tillstånd skyndade han fram till fonografen.
Eduardo Mallea, f. 1903 i Bahia Blanca, anses vara Argentinas mest betydande skönlitterära
författare inom sin generation. Bland hans romaner kan t. ex. nämnas »La Bahia del silencio».
en bred skildring om intellektuell kamp och utveckling under inflytande av europeiskt
kulturliv men med stark lokalfärg från ursprungslandet. Den novell som här publiceras är hämtad
ur novellsamlingen »El vinculo».
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
