Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Herbert Read. Av Teddy Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Read
Henry Moore: Vilande figur. 1946.
lägsna engelska landsbygden på den tiden»,
skriver Herbert Read. Han föddes 1894 i
Yorkshire. Lantgården och kitteldalen
omkring den var hans värld intill hans tionde
år. På sin egenartade lugna och jämna prosa
skildrar han barndomens nära ting. Han
ställer in blicken »auf reiner Optik»,
låter barnets okonventionella och väsentliga
visioner genomtränga läsaren. Här skildras
bondgårdens egna och händelserika tillvaro
med en livsrytm av födelse och död, av
årstider, av jakt och skörd. Här finns
äventyrliga utposter — kvarnen och
jaktmarkerna.
Den förlorade barndomen är Herbert
Reads grogrund. När han var tio år, dog
fadern, och sedan kom han till staden för
att gå i skola. När tonåren kom, hade den
rena blicken gått förlorad, och ännu hade
han inte kunnat samla sina erfarenheter.
Djurets lekfullhet var försvunnen; skoltiden
blev en fångenskap innanför
kvaderstens-murar under en rökig himmel.
12—Ord och Bild, 60: de årg.
177
En ny levnadsfas tog vid i
sextonårsåldern, då han började känna intellektuell
nyfikenhet. Nu börjar erfarenhetens tid,
utvidgandet av insikt utåt och inåt. Han
börjar läsa på ett nytt sätt och försöker
uttrycka sig i dikt. 1912 inleder han
universitetsstudierna i Leeds, avlägger snabba
tentamina och utvecklar en mångsidighet
i bildningsgången, som inte på något sätt
syftar på en yttre karriär. Han upplever
filosofi och dikt; han skaffar sig en
socialvetenskaplig grund för sin bildning. När
han är färdig att debutera med
diktsamlingen »Songs of Chaos», 1915, är han också
mogen att som officer gå ut i världskriget
på västfronten.
Herbert Read hör varken till den
hand-lingsälskande skaran som T. E. Hulme eller
till den desillusionerade som Robert Graves
och Siegfried Sassoon. Reads läge är
någonstans mitt emellan. Han blev en duglig
officer, men han bibehöll en humanistisk
inställning. I viss mån var han pacifist. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
