Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Herbert Read. Av Teddy Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Read
Ben Nicholson: Malning. 1946.
typisk för hans ställningstaganden till
levande konst.
Man gör inte Reads konstteori rättvisa
om man utgår från hans filosoferande
distinktioner. I »The Meaning of Art», 1931,
heter det till exempel att skönhet består av
en enhet av formella relationer i våra
sinnesintryck och att konsten är ett försök att
skapa njutbara former. Av dylika
bestämningar skulle man kunna tro att Herbert
Read är nära ansluten till Roger Frys
»ves-talestetik», av den rena formens (»the
significant form») estetiska doktrin.
Emellertid ligger inte Herbert Reads
styrka — lika lite som Roger Frys — i de
slutliga bestämningarna. Roger Fry ville ur
konstupplevelsen rensa bort upplevelsen av
motiviskt och litterärt innehåll, av
livsvärden, som oväsentliga för den rent estetiska
upplevelsen. Å andra sidan fordrade Roger
Fry sensibilitet i konstskapelsen. Mot denna
doktrin gör Herbert Read vissa kritiska
invändningar.
I »Art Now», 1933, pekar Read på riskerna
av att utrensa allt kvasiestetiskt. All
sym
bolism och allt litterärt innehåll i en
målning, varje motivisk hänsyn, är ingalunda
utan betydelse. Read gör denna kritiska
invändning för att kunna ge det
surrealistiska måleriet existensberättigande. Att
utgå enbart från formala bestämningar i ett
dylikt måleri är otillräckligt.
Reads kritiska doktrin är förankrat i
epokens måleri liksom Frys doktrin utgick
från en tidigare epoks. För Fry var
post-impressionister som Cézanne och Matisse
företrädare för ett måleri av klassiska
formala egenskaper. Read kan acceptera detta,
men han måste också kunna hävda en
doktrin som accepterar surrealistiskt måleri.
Den kritiska doktrinen är en rationalisering
av vad man tycker om i dikt och konst.
»Positiv kritik börjar som en impuls till
försvar av ens instinktiva tycken», skriver
Read. »Men den förtjänar namnet kritik
först då den går utom den personliga
ståndpunkten för att bli allmängiltig — det vill
säga: filosofisk eller vetenskaplig.»
Roger Fry kritiserade en annan typ av
konst i samtiden, som till det absurda
ut
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
