Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Herbert Read. Av Teddy Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teddy B r un i u s
vecklade hans doktrin om de formala
värdena på bekostnad av kravet på sensibilitet.
Fry ansåg att man måste göra en klar
distinktion mellan sensibelt och mekaniskt
måleri. De hårdkokta kubisterna och
konstruktivisterna hörde till de mekaniska
konstnärerna. Som exempel nämner Fry
Fernand Léger. Mot detta framhåller
Herbert Read att man kan tala om en
geometrisk och om en organisk sensibilitet, en
distinktion som man kan ge konsthistoriskt
stöd. Den geometriska sensibiliteten är den
som Roger Fry vill förneka värdet av.
Read framhåller däremot att »man kan
givetvis ifrågasätta det relativa värdet i
dessa typer av sensibilitet, men man kan
inte förneka att båda har ett naturligt
existensberättigande».
I två avseenden vidgar således Read
Roger Frys doktrin. Erkännandet av den
geometriska sensibiliteten har förankring i
T. E. Hulmes vorticistiska program,
samtidigt som det innebär en uppskattning av
den konstruktivistiska och neoplastiska
konsten i samtiden. I anslutning till kritiken
mot Frys esteticism får man se Herbert
Reads konstindustriella program, som han
formulerar i »Art and Industry», 1934.
Med detta arbete gjorde Herbert Read
en pionjärinsats för funktionalism och
industriellt konsthantverk, för produktionen
av vackrare vardagsvara. Dels bejakar
Herbert Read den gamla funktionella
hant-verkstraditionen med en hyllning till
Wedg-woods keramiska insatser, dels kritiserar
han Ruskins och Morris’ försök att höja de
industriella varorna till konst genom att
göra en slutgiltig boskillnad mellan skönhet
och fabriksvara. Herbert Read framhåller
att han måste acceptera de industriella och
funktionella kraven. De konstruktiva
tendenserna i industri, teknik och mekanik
utgör ett berikande av konsten. På den
punkten kritiserar Herbert Read de
ställningstaganden som den rena estetikens
företrädare, Roger Fry, gjort sig till tolk för.
Ruskin, Morris och Roger Fry befinner sig
i en återvändsgränd med den stränga
doktrinära boskillnaden mellan konst och
industri. De ville höja industrien till konst
i stället för att förena funktion och
skönhet, utan att funktionen ändrades utan
snarare ställdes i förgrunden. Den rena
estetikens företrädare kunde inte acceptera bron
över Firth of Forth som ett konstverk.
Yt-dekorationen liksom befrielsen från en
var-dagsfunktion ansågs nödvändig. Herbert
Read pekar nu i stället på de nya
skönhetsvärden som den moderna tekniken och
industrien har skapat — automobiler,
radioapparater, transformatorer, broar. Den
som vill se en kontakt mellan konst och
verklighet måste acceptera det förändrade
läget för konsten i vår tid.
De idéer, som Herbert Read tolkar, utgör
en översättning och tillämpning av
Bau-haus-rörelsens program som Gropius
skapade och förverkligade först i Tyskland och
sedan i Amerika. Konsten blir ett medel för
hela miljön, och konstnären ger uttryck åt
det konstruktiva i denna nya miljö. Det
var en konst som Herbert Read kunde se
förverkligad i Mondrians och Hélions
planplastiska arbeten, en doktrinär
konstruktiv-geometrisk konst som är vår tid egen.
En kritikers doktrin utgör en
systematisering, en rationalisering, en tolkning av de
tycken han har. Väsentligen består den i
att man formulerar vissa principer, som
man anser vara typiska och gemensamma
för de föremål, vilka faller inom den domän,
som består av positivt värderade föremål.
Men en kritiker av doktrinär läggning har
också en annan verksamhet. Han
omvärderar det förgångna; han skapar nya ideal
och nya traditioner. En väsentlig del av
Hulmes kritiska insats bestod i att han drog
upp linjer baklänges i tiden som stöd för
estetiska prognoser. Han angav den
moderna konstens rötter. Något liknande
utförde Eliot när han omvärderade gångna
tiders engelska diktning i sina essayer.
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
