Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besök hos James Ensor. Av J. P. Hodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Besök hos James Ensor
»’C’est fort difficile. ..’»
Har livets gåtfullhet oroat Er?
»Naturligtvis! Jag har sökt, ’oui, mais
pas trouvé.» Han ser åter ut genom fönstret
och jag hör honom säga med låg röst: »’Je
suis tranquille, je me laisse bercer par les
événements, j’ai confidence dans les forces
majeures’.»
Jag tänker för mig själv: var och en måste
medge, att döden är den starkare. Måhända
är detta vishet, eller kanske blott
resignation.
Då jag delger Ensor min ovisshet på
denna punkt, ser han livligt på mig och
säger: »Ni ger alldeles för stor betydelse åt
individen. ’L’individu n’a aucune
signi-fication spéciale’.»
Auguste har länge lyssnat på oss med
stigande otålighet och nu utbrister han:
»Mästaren är icke någon filosof, han är
målare!»
Jag låter inte avspisa mig. Snabbt en
replik till Auguste: det funnes dock filosofi i
hans målningar, icke blott måleri! och så
nästa fråga till Ensor: Gud! I vilken form
föreställer Ni Er Gud?
»’Dieu - c’est une force, c’est quelquechose
qui est fort!’» Och efter ett litet uppehåll
fortsätter han. »Gud är det vi tror på. Ca
change de maitre et de maitresse’. Det är en
klädnad i vilken vi insveper vår nakenhet.»
Ensor pekar på en miniatyr, som föreställer
en kvinnofigur. »’Dieu! Pourquoi pas?’»
Auguste framkastar kategoriskt: »Tänk
till exempel på kineserna. ’C’est évident’,
det finns en hel massa gudar.»
Jag nickar instämmande och säger till
Ensor utan att låta avbryta mig, ty jag
känner på mig, att jag börjar trötta honom:
Varför har Ni målat Kristus på Er stora
Brysseltavla?
»Jag valde Bryssel, men det kunde
mycket väl ha varit en helt annan plats. Och
Kristus . . .», säger Ensor dröjande. Auguste
gör ett nytt inpass: ’Mästaren är en dålig
katolik men en god revolutionär.’
James Ensor: Rökandet.
Ni borde skriva en bok över detta ämne,
framkastar jag i min tur.
’Jag väntar, tills de andra har gjort alla
misstagen.’
Han är verkligen svår, denne Auguste!
»Christus», återtar Ensor, »est une figure
tres grande. On s’est beaucoup occupé de
cette figure-lå. Le Christ c’est une
signi-fication obligatoire.»
Efter dessa ord ser han länge framför sig
utan att tala. Hans blick faller på en liten
tavla på väggen, föreställande två
kvinnogestalter, den ena klädd i röd, den andra i
blå dräkt. »De var nakna i början», säger
han, »men ’elles m’embetaient, ces femmes
nues, elles n’étaient pas bslles.»
Jag förstår, att jag måste avsluta
samtalet och utber mig endast tillåtelsen att
bese ateljén.
En trappa högre upp har Ensor alltid
några av sina bästa arbeten upphängda.
Då jag tillsammans med Auguste går
upp
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
