Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besök hos James Ensor. Av J. P. Hodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. P. H o d i n
för trappan och passerar förbi teckningar
och raderingar, kommer jag att tänka på
att denne såregne konstnär praktiskt taget
aldrig varit utanför Ostende (’ J’ai saisonné
un peu, mais j’ai préféré d’habiter ici’)
och att han i sitt sätt att tänka aldrig
låtit sig förvilla vare sig av krig eller
revolutioner.
Jag står framför Kristi intåg i Bryssel.
En på samma gång skakande och befriande
upplevelse! Jag ser slagorden: »Vive la
Sociale! Leve mänskligheten och
sammanlevnaden! Vive Jésus roi de Bruxelles!» De
bäras på röda fanor av fantastiska masker,
och soldater omger standaren med
»Fanfares doctrinaires toujours réussi». Mellan
maskerna rör sig Döden, och Herren rider i
bakgrunden på en åsna, nästan obemärkt,
färglös, enkel såsom Sanningen mitt i all
denna brokiga blandning. På en estrad i
förgrunden uppförs ett marionettspel.
Bredvid detta verk hänger den stora
teckningen från 1885, föreställande ’Jésus
roi des Juifs’ samt vidare ’Le Christ devant
le peuple’ och ’Golgathe, descente de la
croix’ med påverkningar från Rembrandt.
Och där finns också ’Christ tourmenté par
le peuple’, bisarr, liksom sprungen ur en
schizofren hjärna, ett vulkanutbrott ur det
innersta av en människas inre. De många
huvudena verka som perseverationer. Jag
har här varken kraft att döma
mänskligheten eller känna medlidande med
konstnären. På en bild från 1892 ser man honom,
då en ung man, knäfalla inför Guds moder
och utbedjande sig hennes välsignelse för
sitt arbete. Det är ’La Vierge consolatrice’.
Man ser dyner och väderkvarnar, som han
med känslig hand målat vid 15 års ålder
och en radering, föreställande ett benrangel,
som reser sig ur sin liggande ställning, har
han stuckit vid mogen ålder. ’Det är ett
självporträtt. Ensor år 1960’, meddelar
Auguste. ’Mästaren har sinne för det
groteska. Titta också på det här bladet.
Skelett som står och p. . .a på varann. ’Les
morts qui s’amusent. Peut-étre que les
morts s’amusent aussi’.
Spelar Ensor? frågar jag, och pekar på
ett harmonium, som står i rummet.
’Ja’, han tycker om det, fast han icke
tagit några lektioner. Han spelar heller
aldrig några kompositioner, endast egna
fantasier. Han har själv gjort musiken till
sin balettpantomim Tres gai, amusant. . .’
Jag går från tavla till tavla. Den stora
»La vive et rayonnante entrée å Jerusalem»,
hans mor och hans tant på dödsbädden, de
badande flickorna med Guds moder i
himlen, självporträttet från 1936 med hatt,
palett och grinande mask, allt detta utgör
murstenar i den rika och egenartade andes
byggnad, i vilken livets lidande och
skuggsidor mildras genom en befriande, ofta
bitande självironi.
Vi lämnar ateljén. Auguste går
baklänges nedför trappan. Han måste lida av
någon tvångsföreställning. Kanske vill han
icke vända ryggen åt mästarens odödliga
verk.
På nytt stiger jag in i Ensors rum, denna
gång för att framföra mitt tack. Han har
fördjupat sig i en bok med titeln »Les
écrits de James Ensor». Han läser, vad han
själv skrivit, såsom man läser en
främmande författare, och han följer
uppmärksamt de snillrika tankar han en gång som
ung man format i oefterhärmlig prosa.
Det ringer ihållande på dörren i
bottenvåningen. Ensor lägger ifrån sig boken och
får se mig. Men i nästa ögonblick inträder
den flamländskt joviale, levnadsglade och
cigarrökande författaren Jean Stevo, som
skrivit en bok om Ensor och stiftat
sällskapet Ensors vänner.
Ensor verkar som förvandlad. Han
förefaller glad och uppspelt, ja ung. Jag får i
konkretaste mening bevittna
dubbelsidigheten i hans väsen, och då jag vill ta avsked,
stampar han i golvet med båda fotterna
som en ouppfostrad gosse. Min hand, som
jag räcker honom, för han plötsligt till
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
