Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Selma Lagerlöf och teosofien. Av Erik Eliasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Selma Lagerlöf och teosofien
fröken Rönne till Stockholm. Här hörde
hon Annie Besant och skrev därom till
Selma Lagerlöf den 25.5. 1894: »Hade du
varit här i går, tänker jag, att jag fått
sällskap på Annie Besants föreläsning, det
skulle säkert intresserat dig mycket. [––]
Ämnet var adepterna, och var det mycket
roligt att få närmare reda på teosofernas
åsikter, fast jag naturligtvis icke kan gilla
dem.» Alberta Rönne var varmt religiös
och befattade sig inte för egen del med
teosofien. Hon ville emellertid gärna vara
Selma Lagerlöf till lags, och detta torde
ha varit orsaken både till besöket på
föreläsningen och till brevet därom.
Elise Malmros, skildrad i Rönneberga
sparbank (ett avsnitt i Från skilda tider
1), var en av Selma Lagerlöfs bästa vänner
i Landskrona. Den 29.7.1895 frågar hon i ett
brev, om Selma Lagerlöf en viss dag
»pröf-vade din andes kraft på mig. Jag kunde ej få ro
i mitt sinne och det var du, som var orsaken
därtill — först vid tanken, att det kanske
var ett slags experiment å din sida, fick jag
lugn». Elise Malmros, som i sina brev
framstår som en nykter och realistisk person,
talar här om människans psykiska kraft och
experiment med den som om något bekant,
något som inte behöver förklaras. Helt
naturligt och mera i förbigående är hon
härmed inne på en rent teosofisk tankegång.
I detta sammanhang kan erinras om en
intervju med Constance Wachtmeister i
Korrespondenten den 23.10. 1894. C. W.
hade först varit spiritist och sedan blivit
teosof. Hon hade övat upp sin »fysiska
viljekraft» genom att med blotta tanken tvinga
personer, som gingo före henne på gatan,
att vända sig om och få döda föremål att
röra sig.
Anna Oom var Selma Lagerlöfs bästa vän
i kollegiet. Den 10.7. 1886 deklarerar hon
sin kärlek till »den nya tiden» och fortsätter:
»’Det är vårförebud i luften, varsel om
något ungt och stort, som vill bryta sig en
väg bland solglimtar och smältande drifvor,’
säger C. v. Bergen i sin tidskrift.» Citatet
är hämtat ur tidskriften Fri forskning, 1886,
s. i. Förf, vänder sig mot både ortodoxien
och materialismen och förkunnar en ny
lära, i vilken tro och vetande ingått förening.
Han kommer teosofien ganska nära. Då
Anna Oom skrev sitt brev till Selma
Lagerlöf, var Fri forskning helt ny, och det är
anmärkningsvärt, att varken den eller dess
utgivare behövde någon presentation. I
stor utsträckning torde de båda väninnorna
ha läst samma litteratur. De hade ekonomiskt
små möjligheter att skaffa sig nya böcker,
och åtminstone något bokverk köpte de
gemensamt. Den bestämmande av de två
var av allt att döma Selma Lagerlöf. Det
synes mer än troligt, att det var hon, som
riktade fröken Ooms uppmärksamhet på
Carl v. Bergen, vilken hon kan tänkas ha
känt till redan i Stockholm, inte tvärtom.
C. v. Bergens främste lärofader var Spencer.
Av dennes arbeten hade Selma Lagerlöf
åtminstone något redan under sin tid i
Landskrona (i bibi, i Falun finnas
Utvecklingsläran, 1883, och Grunderna för Etiken,
1884), och vad hon hade lånade hon bort
till sina vänner. Det kan ha förhållit sig
på samma sätt med skrifter av C. v. Bergen.
Först genom sina föredrag 1891 synes denne
ha blivit mera känd i Landskrona.
Vt 1891 hade Selma Lagerlöf tjänstledigt
och bodde inte i Landskrona. Den 18.2.
1891 berättar Anna Oom, att hon varit
uppe i hennes lägenhet, som hon funnit
mycket ödslig, och hon fortsätter: »Jag
kommer ihåg, hvad du sagt om andarna
och undrade, om de flyttat med dig.» Som
bekant gav Selma Lagerlöf flera gånger
uttryck åt uppfattningen, att människan
var omgiven av avlidnas andar. Liknande
tankar äro inte främmande för teosoferna.
Av de läror, som teosofien gjort till sina,
har den om reinkarnationen särskilt
intresse, när det gäller att leta sig tillbaka till
det tidsavsnitt i Selma Lagerlöfs liv, då
hon första gången kom i kontakt med den
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
