Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Selma Lagerlöf och teosofien. Av Erik Eliasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Eliasson
MoÖ), i Teosofisk tidskrift, 1944, nr 8—9
(Tt), i Graal, 1945, nr 2, samt i Sydsvenska
Dagbladet, den 4.1. 1944 (SDS 44) och den
6.2. 1945 (SDS 45). — Redan tidigt
brev-växlade hon och Selma Lagerlöf, men
riktig fart blev det först o. 1920. Då
upptäckte nämligen Selma Lagerlöf, att de hade
ett mycket viktigt intresse gemensamt:
teosofien.
För Selma Lagerlöfs del var detta intresse
av gammalt datum. Det synes av olika
skäl troligt, att hon fick kontakt med
teosofien under dennas storhetstid under
90-talet och tidigare. Selma Lagerlöf blev
lärarinna i Landskrona 1885. Också hit kom
den hemliga läran ganska tidigt, och man
kan finna en hel del om den i
Landskrona-tidningen Korrespondenten.
Under 80-talets senare hälft annonseras
ofta i Korrespondenten föredrag om
hypno-tism och spiritism och spiritistiska seanser,
och tidningen innehåller även en del notiser
om övernaturliga erfarenheter och föredrag
härom på andra håll. 1891 håller Carl v.
Bergen i Landskrona föreläsningar, som
refereras ovanligt utförligt. Ett par år
senare annonseras ett teosofiskt föredrag i
Lund. 1894 synes ha varit ett relativt
viktigt år för teosofien i Landskrona.
Tandläkare Bogren från Hälsingborg kommer
och håller föreläsningar om teosofien.
Hösten 1894 redogör Korrespondenten i ett
par artiklar för teosofiens läror, emedan
dessa »varit så mycket på tal». Av teosofisk
litteratur rekommenderas särskilt A. P.
Sinnetts Den dolda verlden och De invigdes
lära. I en boköversikt anmäldes något
senare H. P. Blavatsky och Den hemliga
läran av C. Wachtmeister. Andra teosofiska
böcker kan man finna åtminstone titlarna
på i Korrespondenten. Om C. Wachtmeister
har tidningen en del att berätta. Annie
Besants namn dyker upp i ett par
sammanhang.
I Hälsingborg och i Lund funnos
teosofiska sammanslutningar men inte i
Landskrona. I 1899 års Förteckning öfver
Teosofiska Samfundets Skandinaviska sektions
medlemmar finner man emellertid namn
även på landskronabor. Särskilt må fröken
Elsa Hallberg nämnas, som enligt
muntligt meddelande från systern Elisabeth
Hallberg var personligen bekant med
Selma Lagerlöf; hon var ansluten till den
livliga lundalogen. Denna anordnade ofta
föredrag och diskussioner över
teosofiska problem. I Lund bodde Selma
Lagerlöfs vän Hanna Hallberg-Norlind, som före
sitt giftermål 1891 varit hennes kollega, och
hennes syssling och seminariekamrat Anna
Lagerlöf, som var lärarinna och med vilken
hon efter allt att döma hade kontakt. Allt
detta gör det sannolikt, att Selma Lagerlöf
kom i direkt beröring med det teosofiska
intresset i Lund, men man vet ingenting
bestämt.
Att Selma Lagerlöf och hennes krets inte
voro oberörda av de ockulta frågorna, som
ganska livligt synas ha intresserat
lands-kronaborna särskilt under 90-talet, har
man emellertid direkta om än sparsamma
bevis för. Selma Lagerlöf själv talade inte
gärna om sin inställning till det
övernaturliga, och man finner inte mycket därom i
de av hennes brev från lärarinnetiden, som
nu äro tillgängliga. Brev till henne från
hennes vänner i Landskrona innehålla en
och annan värdefull upplysning1.
Åtkomligt material tyder på att Selma Lagerlöf
var mycket mer intresserad än vännerna
av teosofien.
Då Carl v. Bergen höll sina föredrag i
Landskrona, var Selma Lagerlöf tjänstledig
och vistades inte i staden. Alberta Rönne,
kollega och god vän, berättade emellertid
om dem i sina brev. Kort därefter flyttade
1 De brev från Selma Lagerlöfs vänner i
Landskrona, som citeras, har jag funnit i Falun hos
fru Gerda Ahlgren, som godhetsfullt låtit mig
använda dem.
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
