Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Selma Lagerlöf och teosofien. Av Erik Eliasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Selma Lagerlöf och teosofien
om Gud och vårt lif efter detta så skulle vi ej
förstå ett ord af det. Jag tror att himlen år
öppen, men vi äro fängslade.
Selma Lagerlöfs förhållande till
kristendomen framgår också av
kommunionsläng-derna. Den 7 aug. 1887 anammade fam.
Lagerlöf för sista gången i någorlunda
samlad trupp H. H. N. Från Mårbacka voro
följande personer anmälda: fru Lagerlöf,
fröken Lagerlöf (tydligen »faster Lovisa»)
samt Selma, Gerda och hr Ahlgren.
Klockare Melanoz, som skötte anteckningarna,
har nedanför under ett »obs.» meddelat:
»Fröken Selma Lagerlöf fanns ej.» Om detta
»fanns ej» skall betyda fanns ej i kyrkan
eller vid altarringen, kan ej avgöras, och
icke heller kan man dra bestämda slutsatser
av händelsen, ett giltigt skäl hade väl dock
anmälts och antecknats. Under alla
förhållanden handlade Selma Lagerlöf i enlighet
med sin åskådning, som redan framgått.
Under hela sin Landskrona-tid är hon ej
en enda gång antecknad som nattvardsgäst.
I Ö. Emtervik tog hon nattvarden sista
gången den 1.7. 1883. (Uppgifterna ur Ö.
Emterviks kyrkböcker meddelade av
kyr-koh. Sigfrid Åkerblom.) Man har intet skäl
att anta, att hon besökte nattvardsbordet
i Stockholm.
Troligen har också hennes inställning till
nattvarden samband med hennes studier
i Rydbergs lära om Kristus. Enligt Gurli
Linder (SLT, 1942, s. 100) lästes denna
på seminariet, där Rydbergs-beundraren
lektor Keijser verkade och påverkade, och
det är tämligen säkert, att det var
under studietiden, som Selma Lagerlöf först
kom i kontakt med den. Å ena sidan finns
det nämligen ingenting, som tyder på
att den fanns i hemmet, medan det å andra
sidan framgår av brevet till Coyet, att den
redan åstadkommit en revolution hos
henne, då hon på allvar började ägna sig åt
författarskapet, d. v. s. 1885 och framåt,
de första åren som lärarinna.
Selma Lagerlöf fann som bekant
ganska snart, att den torra förnuftsreligion,
som efterträtt hennas kristna tro,
hindrade ingivelsen. Marken för varaktig och
betydelsefull kontakt med teosofien var
härmed beredd. Teosofien kunde återge
henne hela den underbara värld, som
kunde inspirera henne till dikt, och att
dikta, det var som bekant livets mening
för henne.
Inte bara av teosofien hoppades Selma
Lagerlöf få de vetenskapliga bevis, som
ensamma kunde tillfredsställa hennes
kritiska sinne, för existensen av allt det
underbara, som hennes dikt ville syssla med.
Också spiritismen intresserade henne. Den
23.12. 1913 skrev hon till Elisabeth
Grundtvig med anledning av en spiritistisk bok,
The Evidence for Communication with the
Dead av fru Hude (breven till E.
Grundtvig finnas på Kungl. Bibi.):
[—■ ■—■ —] religion inte bara får behandlas
som en intuitionssak eller hjärteangelägenhet.
Tiden fordrar bevis och vetenskaplighet och den
fordran måste tillgodoses. Jag tror också, att man
inte om någon tid skall behöva dessa konstiga
experiment utan att den översinnliga världens
tillvaro skall kunna bevisas bara ur de dagligen
förekommande fenomen, som omge oss. [–––––]
Gud och odödlighet kommer att upptäckas, såsom
luftens syre upptäcktes eller etern eller
tyngdkraften. Men på vägen till detta stora, slående,
allmängiltiga fordras massor av försök och
forskningar. Säkerligen är väl detta det svåraste, som
vi ha att finna liksom det som för oss voré det
allra viktigaste att verkligen finna. Tycker Ni,
att man ännu vågar anse saken bevisad ? Man kan
våga tro, men kan man våga vara säker?
Det är främst breven till Stella Rydholm,
som ge upplysningar om Selma Lagerlöfs
teosofiska intresse. För Stella Rydholm var
detta intresse av mycket färskt datum, men
det skulle inte dröja så länge, innan hon
utvecklades till att bli den främsta
förmedlaren av teosofinytt till Selma Lagerlöf.
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
