Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Selma Lagerlöf och teosofien. Av Erik Eliasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Eli as son
svårt att tidfästa. I brevet nämnes den
lilla boken Kristus i dag — säkerligen avses
Dr. J. J. van der Leeuws bok med samma
namn, utkommen år 1934, — och Stella
Ryd-holms vistelse i Sigtuna. Här hölls en
teosofisk sommarskola, som meddelade
kunskaper bl. a. i »’intensive training’ —
medi-tationsövningar och studier i Ljus på vägen,
Tystnadens röst eller Pythagoras gyllene
verser —», i aug. 1934. Brevet torde vara
skrivet inte långt därefter.
Jag har just genomläst det vackra lilla häftet,
Kristus i dag, som du sände mig, för ett par
veckor sedan. Jag fann det fullt av en entusiasm,
som värmde och även smittade. Jag tycker nog,
att de äro bra lyckliga, som ha denna
förnimmelse av en verkligt levande och ännu verkande
Kristus. Tack för att du tänkte på mig i Sigtuna,
där hade du det säkerligen just så, som det passade
för dig. Dit skulle jag också fara om jag vore yngre.
Nu är jag liksom ur spelet.
Din alltid Selma
Som ovan påpekats fick Selma Lagerlöf
teosofisk litteratur från alla håll. Själv höll
hon enligt Stella Rydholm Teosofisk
tidskrift, teosofernas egentliga organ, och Quo
vadis, som stod teosoferna mycket nära.
Det hände, att redaktörerna för den senare,
fröknarna Noomi Hagge och Elsa Pehrsson,
besökte Selma Lagerlöf. Hon kallade dem,
säger fru Rydholm, »de teosofiska damerna».
Hon läste säkerligen båda tidskrifterna
ganska noga. Ibland uttalar hon sig om det
som särskilt intresserat henne. Den 10.11.
1924 t. ex. skriver hon några rader
angående en artikel, som var införd i
Teosofisk tidskrift, okt. 1924, och betitlad
Annie Besants utveckling från socialismen; den
var författad av Bernhard Shaw, som under
ganska lång tid varit Besants mycket nära
vän och kamrat i den socialistiska kampen.
(Om pers. pron. i andra meningen skall
vara han eller hon går på grund av stilen
inte att avgöra.)
Jag har fått teosofisk tidskrift nu en tid, läste
Shaw om Besant, mycket intressant och lärorikt.
Vilken jätte hon (eller :han) är i kraft och mod
och arbetsförmåga. Det är en glädje att tänka
att en sådan mänsklig begåvning är möjlig.
Förutom i litteraturen fick Selma
Lagerlöf mycket övernaturligt till livs genom
muntliga berättelser. I Stockholm hörde
hon talas om någon, som gick igen. Hon
skriver den 8.1. 1929:
Jag hade en märkvärdig upplevelse i Stockholm.
Den dam, som jag sett några gånger och då
funnit en helt vanlig, litet inskränkt
vardagsmänniska, som mest intresserade sig för eleganta
toaletter, kom till mig för att tala om att hennes
man, som nu varit död i ett par år, brukade visa
sig för henne. Hon hörde hans steg, hon såg honom,
men hon var inte lycklig över detta. Hon
betraktade sig själv som en helt vanlig lugn och duktig
människa. Hon kunde inte förstå, att något dyligt
kunde hända henne. Ingen inbillning fanns med
i spelet, det försäkrade hon. Inte heller tror jag,
att hon hade längtat mycket efter den döde,
fastän de nog hade älskat varandra. Hennes
berättelse föreföll mig dock mer övertygande än
det mesta andra som jag hört av dylika fall.
Det är att märka, att Selma Lagerlöf
särskilt framhåller, att det var »en helt
vanlig lugn och duktig människa», som såg den
döde. Annars betonas det i både hennes
böcker och hennes brev, att det är särskilt
utrustade, som få kontakt med den andra
världen. Om Ida Bäckmann skrev hon till
Elisabeth Grundtvig den 4.11.1913: »[––––]
hon är en sådan person, som det verkligen
händer egendomliga saker. Det vet Ni nog
tillhör en del folk.» Om Lilljänta i
Lilje-cronas hem framhålles särskilt, att hon var
så lagd, att hon kunde komma i möte
varken med skrymt eller troll. Tankegången
har hon gemensam med teosoferna.
Själv hade Selma Lagerlöf upplevelser av
den osynliga världens verklighet. Härom
kan man läsa i brev, bl. a. till Ida
Bäckmann, Valborg Olander och Jeanna
Oter-dahl, i Liljecronas sista konsert (Höst) och
på andra ställen. För Stella Rydholm har
hon berättat något liknande. En gumma låg
sjuk. Selma Lagerlöf hörde en röst, som
befallde henne att besöka den gamla. Hon
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
