Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Selma Lagerlöf och teosofien. Av Erik Eliasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Selma Lagerlöf och teosofien
O * ’
Så fruktar jag, att det skulle gå för mig, och
därför måste jag förbli avvaktande. För din del
tror jag, att det vore en stor lycka, om du kunde
besluta dig för att fullt hängivet följa honom.
Det kan vara intressant att sammanställa
detta brev med ett, som hon samtidigt
skrev till Valborg Olander och i vilket hon
tackar för en bok om Krishnamurti1.
Inställningen till denne är nu mer reserverad,
men så hörde fröken Olander inte till de
troendes skara.
Midsommarafton 1931.
Tack för boken om Krishnamurti. Jag blev
helt förvånad, inte tänkte jag mig, att du skulle
sända mig en teosofbok. För om än han har ställt
sig främmande för alla trosläror, så nog är detta
det vanliga teosofiska uttalandet »att söka Gud
i ditt eget inre», fast Kr. går ju radikalare fram
än någon annan. Jag har ännu bara läst början,
som var detsamma, som jag kände till förut. Men
som jag alltid har sagt, inger mig detta stora
betänkligheter. Jag tror, att det är en religion för Kr.
själv och ingen annan. Steiner, som förkunnade,
att alla människor kunde genom inre arbete nå fram
till att se allting i himmelen och på j orden, hade
ingen enda bland hans tusentals anhängare, som
lyckades uppnå hans ståndpunkt. Kr. har också
troligen nått allt vad han talar om: »liv, lycka, frihet,
sanning», men det har skett på grund av honom
medfödd begåvning, och torde inte vara
uppnå-bart för oss andra. Det är ungefär som om jag
skulle säga, att alla människor kunna skriva
romaner om de arbetade på mitt sätt, men inte
går det. Nu är jag mycket spänd på att se om
boken i fortsättningen ger något mer positivt.
Att Selma Lagerlöf med stor
uppmärksamhet följde Stella Rydholms teosofiska
utveckling, framgår av flera brev. Bl. a.
ville hon gärna veta, om inte de ockulta
gåvorna, som enligt teosoferna kunna falla
på människans lott, skulle utveckla sig hos
hennes släkting. Här ett par utdrag, det
sista ur ett brev av den 14.3. 1925 till
Davida Hammargren, fru Rydholms moder.
1 Brevet finns i avskrift bland Valborg
Öländers efterlämnade papper på Kungl. Bibi. Selma
Lagerlöf hade tydligen fått Lilly Hebers bok om
Krishnamurti av fröken Olander.
28/3 1922.
Kära Stella!
Tack för ditt kära brev. Det intresserar mig
mycket att höra om dina studier, jag tycker att
du är mycket lycklig, som har funnit detta allt
omfattande ämne att intressera dig för. Det skall
bli eget att se om inte de ockulta gåvorna så
småningom vaknar hos dig.
Tänk att hon har sådana krafter. Hon kan nog
komma att hjälpa många människor.
Selma Lagerlöfs intresse för teosofien är
störst under 1920-talet. Breven i detta ämne
äro få under 1930-talet, säkerligen bl. a.
beroende på att författarinnan då mera
närmade sig kristendomen. Den 10.9. 1931
skriver hon ett brev, som har ett tycke av
bokslut och överblick, åtminstone när det
gäller den gamla teosofien enligt Blavatsky
och Besant. Det är åter Krishnamurti, som
framkallat brevet.
10/9 1931-
Det är rätt eget med teosofien. Den var så att
säga en så rolig religion med så många uppslag
och idéer, stora hemligheter och mycken gammal
vidskepelse. Men jag tyckte så att säga, att man
trodde för mycket. Det var alldeles för orimliga
påhitt ibland, men bra intressant och rent av
roligt, något i samma väg som katolicismen. Nu
har teosofien fått sin reformator, som just som
det brukar hända, utgått ur de egna leden och
vill införa något av protestantisk stränghet och
sanningskärlek. Du är så ung, du kan komma att
följa Krishnajis utveckling under många år och
du får nog se honom återupprätta några av de
läror, som han störtat. Det är väl bara nu i början,
som han känner ett behov att göra rent hus. Jag
skulle nästan tro, att du gjorde bäst i att sluta
dig till honom. Han har säkert ett budskap till
världen, fastän vi äro för otåliga att se honom
färdig.
Som lärarinna var Selma Lagerlöf mycket
intresserad av att experimentera, berätta
hennes gamla elever. Hennes sunda förnuft
visar sig på samma sätt också i hennes
förhållande till teosofien: hon vill pröva, och
hon vill, att hennes vänner skola pröva.
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
