Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart Rodhe. Av Torsten Bergmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart Rodhe
Av Torsten Bergmark
g T TT skriva om Lennart Rodhe är att
skriva om hans arbete. Hans person träder
aldrig i förgrunden med krav på
uppmärksamhet. Han har den äkte hantverkarens
eller den sanne vetenskapsmannens
anspråkslöshet och ödmjukhet inför sitt verk,
sin uppgift. Han saknar de flesta av de
gängse pittoreska konstnärsegenskaperna
men har desto mera av allvar och envishet.
Den som lärt känna honom har fått
intrycket av en personlighet med mycken
tyngd och auktoritet.
I en tid när konstnären inte har någon
naturlig plats eller självklar ställning i
samhället har Lennart Rodhe valt den
otacksamma rollen av till synes onyttig forskare,
vilket inte betyder att han betraktar sitt
konstnärliga arbete som en vetenskap, bara
att han underordnat sig och ställt sig själv
som förmedlare. Den samhällslöse
visionärens protest eller den resignerade
konsthantverkarens tjänande av dagsbehovet har
inte blivit hans alternativ. I uppgiften som
arbetare för en konst bortom affekterna
och den personliga självhävdelsen låter han
konstnären leva och överleva.
Lennart Rodhes konst har redan spelat
en roll och vunnit respekt under de få år
efter 40-talets mitt som den framträtt i
offentliga sammanhang. Många som väntat
sig få se ytterligare storartade resultat har
kanske blivit besvikna i sin väntan och
blivit benägna att betrakta honom och hans
art som redan passé. Blickfältet upptas
just nu av konstnärer av annat slag som
har sin tid av tyst möda bakom sig. Det
är en växling som är naturlig i vårt på
offentlighet baserade konstliv. Men under
tiden arbetar Rodhe vidare.
Det kan vara berättigat att relativt
utförligt beröra Rodhes utvecklingsgång som
konstnär och hans insats under de år på
40-talet då den svenska konsten får ett nytt
ansikte. Den är inte Utan betydelse i det
sammanhanget. Hans framträdande
föregås av omfattande och sällsynt
målmedvetna studier.
Lennart Rodhe är nu en trettiofem års
man. Han började måla i olja redan i
sextonårsåldern, då han bodde i Tyskland som
son till en svensk bergsingenjör. Tillbaka i
Sverige 1934 började han sin egentliga
utbildning på Berggrens målarskola samtidigt
som han gick på tekniska aftonskolan. Från
den tiden har han kvar några arbeten,
bl. a. ett självporträtt, skickligt akademiskt
valörmåleri med glansdagrarna insatta på
de rätta ställena. När Rodhe 1936 sökte
till Konstakademien blev han inte antagen
och reste därför i stället till Köpenhamn på
inrådan av konstnären Jonas Gulin, som
själv bodde där. Denne hade under åren
1936—38 en avgörande betydelse för Rodhe.
Tack vare honom övervann han hastigt det
akademiska måleriet. Det var också Gulin
som hänvisade honom till Rostrup Boyesen,
sedan Rodhe även på Köpenhamns
konstakademi misslyckats att bli antagen som
hospitant. I två års tid ägnade sig Rodhe
huvudsakligen åt att teckna gipser. I de
få målningarna från Köpenhamnstiden har
han redan lämnat den traditionella formen.
Uppbyggnaden är stabil i stora plan och
massiv färg. Varken nu eller under en senare
Köpenhamnsvistelse hade Rodhe någon
egentlig kontakt med danska konstnärer,
allra minst de abstrakta. En avgörande
händelse var emellertid utställningen av
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
