- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sextionde årgången. 1951 /
470

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Gullberg och Johannes Edfelt. En studie i parallellitet. Av Carl Magnus von Seth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Carl Magnus von Seth

tanke på flykt. Redan i anslaget »det
borde väl vara underbart» ligger en ironisk
visshet om att det hela bara är en vacker
dröm (obs. den medvetna schlagertouchen
som stilbrytande medel):

Det borde väl vara underbart
att en kväll av fullkomlig renhet,
då allt är genomskinligt och klart,
bli kvitt en spökvärlds gemenhet;
att lämna en vrångbild, lösa sin sko,
ta avsked av sitt dilemmas
förfäande black och av glasklar ro
och evighet översvämmas . . .

I Edfelts dikt Prisutdelning liknas den
vinst som döden erbjuder oss vid »medalj och
minnesplakett». Vi har under livstiden till
leda betraktat medaljens ena sida — den
som är vänd åt oss. Den andra är dold.
Det ligger en skör förhoppning i att vi ska
få se även denna andra sida som döden
(här kallad President) nu hemlighåller:
»Emblemen på denna sidan / ha vi redan
till pina sett. / — Skall du häva all kvalfull
förbidan / och vända medaljen rätt?»
Motivet påminner om Gullbergs dikt Koral i
Andliga övningar med anslaget: »Vårt
liv är avigsidan / av myntet med
Konungens bild.» Gullberg utnyttjar sen sitt motiv
i andra syften än Edfelt. Gullberg vill
framhålla kontrasten mellan den sida som
bär »Konungens bild» och den andra som
ger visionen av människor »som mot
avgrunden styr». Edfelt har i sin dikt med
medalj motivet för att uttrycka en
möjlighet: »Skall du häva all kvalfull förbidan /
och vända medaljen rätt?» För Gullberg är
det aldrig fråga om detta. Hans dikt vill
teckna en livssituation, ge en bild av
mänskligt liv, medan Edfelt syftar till en
variation av sin dödssymbolik. Edfelts
döds-uppfattning framstår alltså som strängt
saklig. Han ser på Döden som en given
potentat: Presidenten. Gullberg känner sig
mer intim: »Visar sig döden en gång i min
dörr, / känner jag honom så väl.»

*



Vi kunde i Aftonunderhållning märka,
hur Edfelt antydde en konflikt som
oundviklig i förhållandet mellan man och
kvinna (Humoresk 6). I Kärlek i tjugonde
seklet har Gullberg med en dikt som också
den pekar på en klyfta. Det är Hemlig
serenad. Men även andra faktorer spelar
in, och sådana som inte alls föresvävat
Edfelt. I Hemlig serenad är det sången,
poetingivelsen, som tävlar med den
erotiska samhörigheten. »Stor är makten av
kärleken mellan man och kvinna, men så
stor som makten av en hemlig sång i själen
är den ändå icke», säger Erik Hj. Linder i
sin litteraturhistoria.

Edfelt ställer inte upp denna motsats.
För honom är den erotiska kontakten
huvudsak. Kunde han tidigare känna sig
utanför, berodde det snarast på bristande
förståelse för den kroppsliga kärlekens
renhet, skulle han kanske kunna säga. Den
avgörande skillnaden mellan Gullbergs och
Edfelts kärlekslyrik har angivits av Linder.
Det är en divergens av så viktigt slag, att
vi måste dröja vid den en smula för att
senare förstå en av beröringspunkterna i
deras kärlekslyrik.

För bägge har en tidig kärleksupplevelse
utgjort incitament till dikt. De är båda
memorerande och det är i deras art av
memorering skillnaden ligger. »Medan
Gullberg med ironisk reflexion eller vemodig
minnesglädje ser tillbaka — — så har
upplevelsen för Edfelt ännu kvar hela sin
oerhörda charm. Han bekänner sig till den
kroppsliga kärleken som till en religion,
och på den punkten är Gullbergs kritiska
ironi honom främmande», säger Linder.
Det främsta vittnesbördet om situationen
hos Gullberg ger Kärleksroman.

Det som nu förenar Gullberg och Edfelt
på en punkt är förvandlingsupplevelsen,
möjligheten att genom kärleksaktens
sensensation nå kanaler mot undermedvetna
symboler. Exempel på det ger Gullberg i
Sonat (Ej längre går ett skepp i viken

470

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1951/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free