Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monsieur de Staël. Av Carl-Gustaf Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl-Gustaf Thomasson
Creutz själv aldrig kunnat utverka,
nämligen att mottagas vid Marie Antoinettes
enskilda audienser! Man har svårt att frigöra
sig från den tanken eller rättare
misstanken, att den under trycket av sina skulder
dignande svenske ambassadören hade en
bestämd uträkning med sina sällsynt
förbehållslösa rekommendationer av den unge
man, som allmänt i Paris ansågs utkorad
till Neckers svärson.
Pappa Neckers villkor för giftermålet
var ganska betecknande för familjens
självkänsla. Att Stael över huvud kom i
fråga berodde på att han inte var katolik,
att han för alltid ämnade kvarstanna i
Frankrike och att han gjort ett visst intryck
på den brådmogna Germaine och särskilt
på hennes mor, den strängt reformerta
prästdottern. De närmare villkoren var
följande. i. Ambassaden i Paris till Stael på
livstid (han fick den omsider på 12 år).
2. En pension på 25 000 frcs (han fick
20000 frcs). 3. Grevetitel (friherre 1788).
4. Nordstjärneorden (villkoret uppfylldes
inte). 5. Skriftligt löfte att aldrig ta hustrun
till Sverige och tillfälligt endast efter hennes
eget medgivande (uppfylldes). 6. Bevis för
att drottning Marie Antoinette var positivt
inställd till giftermålet — observera att en
man som Necker öppet desavouerade
Ludvig XVI i sammanhanget! (Villkoret
uppfylldes genom ett handbrev från drottningen
till Gustaf III.) 7. Dopattest från Staéls
födelseförsamling Kvillinge i Östergötland
(uppfylldes). Det sista villkoret roade Gustaf
III alldeles särskilt.
Sedan Stael 1783 som chargé d’affaires
lyckats skaffa Gustaf III ön
Saint-Bar-thélemy i stället för den av kungen ivrigt
åtrådda ön Tobago i Västindien, gav kungen
efter fem års bearbetningar äntligen med sig
och utnämnde honom till ambassadör i
november. Först efter ytterligare två år veknade
emellertid Necker, närmare bestämt i
oktober 1785, och den 14 januari 1786 kunde paret
sammanvigas i det dåvarande lilla svenska
ambassadkapellet i Paris av Staéls vän
ambassadpredikanten Christian Charles Gambs.
Gustaf III var naturligtvis på sin vakt
som alltid och lät under tiden
ambassadsekreteraren Nils Rosén von Rosenstein
upprätthålla »en särskild underdånig
brevväxling», som självfallet hemlighölls för
Stael. Mme de Boufflers hade varit den
som kanske gjort mest av alla för att
giftermålet skulle komma till stånd — hon
hade också lika goda förbindelser med
Gustaf III som med familjen Necker.
Några månader före giftermålet skrev
den då ig-åriga blivande berömda
författarinnan om sin tillkommande sjutton år
äldre make i sin Journal de Jeunesse: »Han
är en man av absolut heder, ur stånd att
vare sig säga eller göra en dumhet, men det
är något dött, något livlöst över honom;
han kan inte göra någon kvinna olycklig,
då han inte kan grumla en lycka, som han
är ur stånd att framkalla.»
Det ligger troligen mycken sanning i den
karakteristiken, och den visar också att
Mlle Necker visste vad hon gjorde när hon
gifte sig med Stael. Fråga är emellertid,
om den intensiva damen blivit lyckligare
med exempelvis William Pitt d. y., som
fick korgen bland många andra storheter —
främst därför att ett giftermål med honom
liksom med de flesta andra kandidaterna
skulle ha medfört Germaines skilsmässa från
de avgudade föräldrarna; han var nämligen
minst lika kylig och reserverad till sitt väsen
som Stael.
Någon riktig livsgemenskap blev det inte
mellan detta energisprudlande kvinnliga
geni, som från barnsben vuxit upp bland de
ledande andarna i Europa, som i sitt heta
temperament förebådade en ny tid, en ny
livskänsla, och den kylige och korrekte och
föga intellektuelle 1700-talsaristokraten
Stael. Men han påverkades starkt av henne
och hennes familj i sitt handlande, vilket
emellertid mestadels bara framkallade
dissonanser av allehanda slag. Några rikedomar
496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
