- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sextionde årgången. 1951 /
523

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diktarna kring det dansande bordet. Av Hans Lindström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Diktarna kring det dansande bordet

den häxmästerlige friherren
Schrenck-Not-zing. Dennes parapsykologiska experiment
med spiritistisk anstrykning har inte varit
utan betydelse för kretsen kring Stefan
George, och Thomas Mann har ägnat några
suggestiva sidor åt de under han förnam
vid Schrenck-Notzings seanser.1 Han
avskyr »drängstugemetafysiken» — men är
trollbunden: »Det har gått mig i blodet,
jag kan inte glömma det. En gång till
skulle jag vilja sitta där, med framsträckt
hals och magnerverna oroade av
orimligheten, och se det omöjliga som dock sker.»

*



Om marken var väl förberedd i Tyskland
så var den det i inte mindre hög grad i
Sverige, Swedenborgs eget hemland, där
Kellgren en gång fört sin klarhetskamp för
att krossa obskurantismens hydra men
slagits tillbaka av den andeskara, som
myllrade fram ur gustavianska gravkor och
benhus. 1850-talets andliga miljö var
naturligtvis en helt annan, och gustavianernas
storslagna nekromanti fick en tämligen
oskyldig efterföljare i de spiritistiska
sällskapsnöjena av amerikansk modell.

Raden av Fridegårds mer eller mindre
aktiva föregångare i Sverige kan lämpligen
inledas av Viktor Rydberg. Han behandlar i
slutet av 1850-talet spiritismen som »en
märklig dagens företeelse» och framhåller i
ett par artiklar i Handelstidningen i hur
hög grad den utgör det allmänna
samtalsämnet och inte minst det aktuella
sällskapsnöjet. Hans inställning är utpräglat
gynnsam: spiritismen är ett symptomatiskt
antimaterialistiskt tidsfenomen, som
vittnar om »vad det nuvarande släktet längtar
efter att tro, vad det önskar vara sanning»,
och vars experiment inte bör mötas av
klander och löje trots de vulgära former
under vilka den uppträder.

1 Thomas Mann: Ockulta upplevelser, (sv
övers. 1924, s. in).

Rydberg blev trots sin sympati aldrig
troende spiritist. Men att han gick så långt i
förståelse som han gjorde, får man
förmodligen tillskriva upplevelser av samma
art som Fridegårds. Dennes spiritualistiska
kontakt med fadern motsvaras hos
Rydberg av visionerna av den outsägligt älskade
modern. Om en erfarenhet av »second
sight», då han såg sin döda mor tillsammans
med sin blivande hustru, har han själv
berättat, och den strålande
modersuppenbarelsen i »Träsnittet i psalmboken» vittnar
om djupt ingripande upplevelser av en
översinnlig verklighet. »Viktor Rydberg er
ikke et sundt menneske», lär Björnstjerne
Björnson en gång ha sagt. »Han kan aldrig
lære, sig å arbeide regelmessig. Og så tror
han på ånder.»

Spiritismen motsvarade enligt Rydberg
ett behov i tiden, och anhängarskaran
förefaller att ha stadigt ökats under de följande
decennierna av 1800-talet. I samtida
memoarlitteratur och brevsamlingar träffar
man förvånansvärt ofta på uppgifter om
mer eller mindre amatörmässiga experiment
i andegenren. Oftast är väl den
sensations-lystna nyfikenheten mera påtaglig än det
religiösa behovet, men några löper linan
ut.

Till Rydbergs generation hörde två
författare av mindre storleksordning, som
definitivt fängslades av budskapen från
andevärlden: Onkel Adam-Wetterbergh och
Herman Sätherberg, den förre väl numera
mest ihågkommen för sin barntidning,
»Linnéa», den senare för Studentsången och
vårsångerna. De båda vännernas
brevväxling (K. B.) dokumenterar ett ingående
och kärleksfullt studium av den
spiritistiska litteraturen. Hos Onkel Adam dröjer
ännu en viss skepsis kvar, men Sätherberg
är ett fullkomligt övertygat trosvittne och
bidrar även till trons utbredning genom
en anonym försvarsskrift: »Om de
spiri-tistiska fenomenen af en granskare.» Han
utgav år 1880 en diktsamling om Linné,

523

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1951/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free