Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhielms riddarspel. Av Mårten Liljegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten Liljegren
Bild 7. Lycksalighetens triumf v agn.
A kvarell i Borgå Lyceum, foto Finlands Nationalmuseum.
terhistoriska utställning i Stockholm. Till
stora delar bygger akvarellerna direkt på
van Hulsens gravyrer. Detta gäller särskilt
den praktfullt dekorativa bilden av
Lycksalighetens triumfvagn »regerat aff Freden
och omfattadt af Eendrächten sampt andre
bijsittiande Dygder, fyre Nymfer och fyre
Barn, som representera Charitatem» för att
citera Stiernhielm (bild 7 och 8). Den har
i alla enskildheter lånats från den tyska
förebilden och ter sig tekniskt avgjort
säkrare än andra partier, för vilka förlagor
saknats. Konstnärens litet veka och lyriska
art kommer annars bäst till sin rätt i en
ny bild av Parnassberget med musicerande
sånggudinnor (bild 6) — även i detta
upptåg hade man nämligen ansett sig böra
infoga en hänsyftning på Kristinas vittra
intressen.
Det blir genom dessa iakttagelser tydligt,
att det på sätt och vis i både form och
tanke är en föråldrad föreställningsvärld och
fantasivärld som tager gestalt och lever upp
på nytt i dessa skådespel vid Kristinas hov,
till sitt kynne mera senrenässans än barock.
Men samtidigt är dessa trettio år gamla
riddarspelsprogram bearbetade i modern
anda. För Stiernhielm och hans rådgivare
har i Lycksaligheten den traditionella
upp-tågsformen blivit för naiv och trång och
de har förlänat den något av balettens
dramatiska liv, där scen spelas ut mot scen
i livfull koreografisk dialog.
När skalden införlivade dessa verk med
Musae Suethizantes, bör det emellertid
främst ha varit med tanke på den färgrika
och mustiga svenska språkdräkten och det
lysande uppbådet av allegoriska bilder,
som han lyckats förverkliga i själva
texterna. Ur den synpunkten tål de mycket väl
att läsas bredvid hans egentliga dikter
och liksom de får de sin prägel av sin
författares märkliga förmåga att inblåsa liv
och ande i det i sig själv så döda arkeolo-
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
