Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhielms riddarspel. Av Mårten Liljegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiernhielms riddarspel
Bild 6. Parnassberget i Lycksalighetens Ähre-Pracht.
Akvarell i Borgå Lyceum, foto Finlands Nationalmuseum.
Pracht, som spelades den 24 oktober 1650
på bekostnad av hertig Carl Gustav och
dår bland annat hertig Adolf Johan och
lantgreve Fredrik av Hessen medverkade.
Detta upptåg avlägsnade sig betydligt
längre från sin tyska förebild. I likhet med
en dramatiskt uppbyggd balett hade det
fem inträden och det var i det tredje av
dessa som endräktens riddare Eudemon
(Carl Gustav själv) och hans gesäller
Phi-lander och Dorisel visade sig på banan för
att protestera mot de falska utfästelser,
som dessförinnan gjorts av krigsguden
Mars och kärleksguden Amor, och för
att bereda vägen för Lycksaligheten,
som strax därefter rullade fram i sin
triumfvagn med Freden som körsven.
Detta svenska program skiljer sig från det
motsvarande wurtembergska »Aufzug des
Ritters der Einigkeit und Gluckseligkeit»
just genom det dramatiska greppet att
låta endräkt och frid spelas ut mot krigets
och de amorösa äventyrens oro. I den
tyska gravyrsviten letar man förgäves
efter Mars och Amor och vill man trots
allt söka impulsen till Stiernhielms
utvidgning där, får man gå till den lärda
kommentar, som ledsagar bilderna, och
där det om Fredens gestalt heter att hon
enligt en antik författare »ensam är bättre
än otaliga segrar».
Bekräftelsen på att Stiernhielm och hans
medarbetare varit förtrogna med det tyska
kopparsticksverket kan emellertid vinnas
på ännu en väg. Också de svenska
hovmännen har varit intresserade av att se
sina prestationer odödliggöras i bild. I
Borgå Lycei samlingar har bevarats en
akvarellsvit från 1600-talet, som återger
just Lycksalighetens upptåg — möjligen
har den varit avsedd att ligga till grund
för en gravyrframställning. En kopia finns
numera på Drottningholms teatermuseum
och visades våren 1951 på Liljevalchs tea-
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
