Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Bergmans läroår, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att få sammanhang i hans verk och belysning över hans profil
växer i samma mån som hans betydelse klarnar. Men
svårigheten för alla som skrivit om honom har varit en och densamma:
var hitta en formel för hans väsen, hur få grepp om hans konst?
Alla känner det hemlighetsfullt »Bergmanska» i varenda småsak,
som utgått av hans hand — även det eljes obetydliga — men
man står handfallen inför frågan vari det består.
I själva verket torde uppgiften vara omöjlig, innan man fått
en överblick över hans utveckling. Hur började han? Vilka
litterära ideal hyllade han? Ur vilken grund spirade hans sagolika
»bergslag» upp, biografiskt och litterärt taget? Vari består hans
stilmedel? Vilka litterära anor ägde hans enskilda, mera
betydande arbeten? Vilken bakgrund äger hans verk i hans biografi?
På sätt och vis kan den sista frågan betecknas som
grundläggande. Utan en viss kännedom om hans biografi, de viktigaste
data åtminstone, svävar alla andra antaganden i luften. Nu hör
det emellertid till denne författares egenheter, att hans biografi
— trots den offentlighet, i vilken han på sätt och vis levde —
icke ligger i öppen dag. Hans liv tillbragtes i stor utsträckning
på resor, och i denna skiftande tillvaro saknas de klara
milstolpar som eljes finnas i de flesta människors liv. Vad de senare
åren beträffar, går det knappast att göra sig någon ingående
bild förrän man fått fram en stor del av den väldiga
korrespondens, som han frikostigt bestod sig med — ehuru han mera
sällan diskuterade litterära problem i breven.
Vad den tidigare delen av hans liv angår, finns det dock en
mycket synligt placerad milsten, nämligen giftermålet. Han
gifte sig i augusti 1908 med Stina Lindberg. Makarna bodde ett år
i Sverige — på Nordomå vid Lindesberg — men reste därefter
till Rom, och därmed var, kan man säga, den tillvaro på resande
fot börjad, som avbröts endast av kortare sejourer i hemlandet
8 111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
