Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. Nervsystemets uppkomst och härledning. - Öfverensstämmelsen mellan fosterutveckling och historisk utveckling. - Lancettfisken, det lägsta ryggradsdjuret. - Rundmunnarna. - De geologiska vittnesbördens betydelse för utvecklingsläran. - Fiskarna, de äldsta kända ryggradsdjuren. - Lungfiskar. - Våra lungor, en omdaningsprodukt af fiskarnas simblåsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Nervsystemets uppkomst och härledning. — Öfverensstämmelsen mellan
fosterutveckling och historisk utveckling. — Lancettfisken, det lägsta ryggradsdjuret.
Rundmunnarne. — De geologiska vittnesbördens betydelse för utvecklingsläran. — Fiskarna, de
äldsta kända ryggradsdjuren. — Lungfiskar. — Våra lungor, en omdaningsprodukt af
fiskarnas simblåsa.
Vi återknyta nu vår framställning till
det skede i de flercelliga djurens
utveckling, på hvilket fostret eller larven (såsom
fostret benämnes, när det ej längre är
inneslutet inom ägget eller moderdjurets kropp)
består af de två i föregående kapitel omtalade
groddbladen — det skede, på hvilket, som vi
sett, hydran och andra af de lägsta
kavitetsdjuren förblifva stående under hela sitt lif.
Hos alla högre varelser däremot är detta skede
endast ett öfvergångsstadium i
fosterutvecklingen, ty hos dem utbildas medelbart eller
omedelbart ur just dessa två groddblad genom
småningom försiggående omdaningar alla de
skiljaktiga organ, af hvilka den fullt utbildade
djurkroppen består: hud, hjärna, ryggmärg,
sinnesorgan, skelett, tarmkanal m. m.
Förbinda vi detta af embryologien
fastslagna faktum med hvad vi lärt känna om
de encelliga organismernas utbildning, så
komma vi till en slutsats af grundläggande
och allmän betydelse. Vi ha nämligen sett, 1)
att äfven de högre organismerna — människan
inbegripen — under sitt tidigaste
utvecklingsskede (äggstadiet) stå på ett encellstadium,
alltså motsvarande de enkla urdjuren; 2) att
hos de högre djuren ur detta encellstadium
framgår ett klot eller en blåsa af flera celler,
hvilken till sin uppkomst och byggnad
öfverensstämmer med vissa urdjurskolonier; 3) att
ur den omnämnda blåsan hos de högre
djuren framgår det s. k. tvågroddbladsstadiet,
således ett stadium, som i allt väsentligt
motsvarar den byggnad, som hydran och hennes
släktingar under hela sitt lif förete. Redan
ur dessa sakförhållanden kunna vi draga
följande slutsats: de högre organismerna
genomgå under loppet af sin fosterutveckling en rad
af förändringar, som i hufvudsak motsvaras
af organisationsförhållanden, på hvilka de
lägre djuren blifva stående under hela sitt lif.
Äfven undersökningen af det sätt, hvarpå
hos de högre organismerna de olika
organen uppstå ur de två groddbladen, lämnar
oss ytterligare och i detalj gående bekräftelse
på denna sats.
Innan vi med tillhjälp af ett belysande
exempel försöka skaffa oss en föreställning
om, huru organbildningen inom djurkroppen
försiggår, må det viktiga faktum framhållas, att
— på ytterst få undantag när — samma organ
uppstår ur samma groddblad hos alla
djurformer. Sålunda utbildas ur det yttre
groddbladet öfverhuden, hudkörtlarna, hela
nervsystemet och de viktigaste delarna af
sinnesorganen. Ur det inre groddbladet utvecklas
t. ex. större delen af tarmkanalen, lungorna,
lefvern och den s. k. ryggsträngen, d. v. s.
förelöparen för bildningen af ryggkotorna,
till hvilka vi skola återkomma i det följande.
En del andra organ uppstå ej omedelbart ur
de två nämnda groddbladen, utan genom
förmedling af ett tredje, det s. k. mellersta
groddbladet.
Såsom ett exempel på organutvecklingen
studera vi utvecklingen af det centrala
nervsystemet, d. v. s. hjärnan och ryggmärgen
hos de högsta organismerna:
ryggradsdjuren. Som bekant ligga hos den fullt
utbildade organismen dessa viktiga organ
inbäddade i det inre af kroppen, omgifna
och skyddade af hjärnskål och ryggrad
(jämför fig. 33). Men vid sin uppkomst och
under sin första utbildning intager nervsystemet
ingalunda detta läge; det bildas, som redan
nämnts, af celler tillhörande det yttre
groddbladet och befinner sig sålunda vid sitt första
framträdande helt och hållet på fosterkroppens
yta. Det centrala nervsystemet anlägges
nämligen som en längsfåra (den s. k. ryggfåran)
i det yttre groddbladets midt (fig. 36, 37 r).
Genom förökning af de celler, som närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Feb 15 13:42:31 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/organismer/0024.html
