Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Landtdjurens uppkomst. - Individens utvecklingshistoria är en förkortad upplaga af släktets. - Alla högre ryggradsdjur, människan inbegripen, härstamma från fiskliknande organismer. - Funktionsväxling. - Fåglarnas uppkomst. - Likheter, framkallade af likartadt lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utveckling äro i besittning af ett antal
springor å ömse sidor om halsen (svalgspringor),
hvilka springor äro åtskilda genom tydliga
Fig. 58. Münniskofoster, 2,6 mm. långt (efter His).
Fig. 59. Foster af darr-rocka; något förstoradt (efter
Ziegler).
m anlag till munnen. g. gälbågar. a anlag
till gähar.
d. nafvelblåsan (äggulesäcken). s. svansen.
bågar (svalgbågar). Till en början d. v. s.
under det tidigaste fosterlifvet utveckla sig
dessa bildningar hos alla, likgiltigt om fostret
är fisk, fogel eller människa, på fullkomligt
samma sätt, endast antalet svalgspringor och
svalgbågar kan vara olika. Detta framgår af en
jämförelse mellan de här afbildade, fullt
naturtroget återgifna fostren af människa och
broskfisk (fig. 58, 59). Strax efter bågarnas uppkomst
finnas emellan dem ej egentligen öppna
springor utan endast veck eller fåror, emedan en tunn
hinna är utspänd mellan bågarna. Hos
fiskarnas foster försvinner dock denna hinna snart,
hvarigenom en springa och således en
kommunikation mellan svalget och yttervärlden
uppkommer. Hos dessa djur utvecklas därefter
ur den hud, som bekläder bågarna talrika
utskott (hudveck), hvilka under sin tillväxt
blifva rikligen försedda med blodkärl och så-
lunda skickade att förmedla gasutbytet emellan
fiskens blod och vattnet. Dessa på
svalgbågarna sittande hudutskott, hvilka tjänstgöra
som fiskarnas andedräktsredskap, benämnas
som bekant gälar, hvadan man också kallat
de förut omnämnda svalgspringorna för
gälspringor och svalgbågarna, i hvilka småningom
brosk eller ben utvecklas, för gälbågar.
Såsom för vattendjur oumbärlig kvarstår och
funktionerar hela denna gälapparat hos fiskarna
och, som vi sett, äfven hos de lägre amfibierna
under hela lifvet. Men hos alla dessa kräldjur,
fåglar och däggdjur, hvilka under ingen
period af sin existens lefva i vatten, och för
=27-hvilka såsom lungandande denna
gälapparat ej kan vara till någon som hälst nyita,*
uppstå icke desto mindre, såsom redan
framhållits, hos fostret bildningar, som
fullkomligt motsvara de gälandande djurens
gälbågar och gälspringor. Att det här ej är
fråga om någon tillfällig eller ytlig likhet
utan om en grundväsentlig öfverensstämmelse
mellan de högre djurens fosterstadier och det
hos en fisk under hela lifvet bestående
förhållandet, framgår bland annat af en
jämförelse mellan blodkärlens anordning hos en fisk
och deras anordning hos fostret af t. ex. ett
däggdjur (fig. 60, 61). Hos båda utgår framåt från
hjärtat en enkel kärlstam, från hvilken å ömse
sidor utskickas kärlbågar, till antalet
motsvarande gälbågarna; åt ryggsidan till förena
sig dessa till den stora kroppspulsådern (ej
synlig å fig. 60), hvilken går längs
ryggraden bakåt. I förbigående må påpekas, att
äfven hjärtat hos kräldjuret, fågeln och
däggdjuret på det ifrågavarande fosterstadiet
visar en betydelsefull öfverensstämmelse med
den utbildade fiskens hjärta: det är ett
enkelt rör, medan detta organ i fullt
utveckladt skick hos de förstnämnda djuren har en
mycket mera komplicerad byggnad.
Med det nyss beskrifna skedet har
emellertid hos de med lungor andande djuren hela
denna gälapparat och de till densamma
hörande kärlen uppnått höjdpunkten af sin
utveckling. Anlag till gälar uppträda aldrig.
Denna gälapparat är som helhet hos de högre
djuren en förgänglig bildning; den företer
under den senare delen af fosterlifvet en s. k.
tillbakagående utveckling: den försvinner allt
Fig. 61.
Fig. 60.
Fig. 60. Hufvud och hals af ett hundfoster; 10 gånger
förstoradt (efter Bischoff).
Fig. 61. Hjärtat och gälkärlen hos en fisk; de om-
gifvande delarne äro tänkta genomskinliga (efter Owen).
ö ögon. g gälbågar. h hjärta. s kärlstam och där-
ifrån utgående kärl till gålbågarne. k kroppspulsådern.
*Hvalar och vissa sköldpaddor äro visserligen
vattendjur men andas likasom sina släktingar med lungor
och hafva således ej häller bruk för någon gälapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
