Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Tillbakagående utveckling; degeneration. - Sköldkörtelns historia. - Progressiv utveckling. - Människans ställning i naturen. - Drag ur människans fosterutveckling. - De rudimentära organens vittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med flertalet däggdjur, än dessa
öfverensstämma med öfriga djur.
3) Öfverensstämmelsen mellan människan
och de högsta aporna är större än mellan
dessa senare och de lägre aporna.
4) Somliga af människokroppens organ
äro att uppfatta som en vidare utbildning af
hos djuren förekommande anlag, andra åter
som förkrympta och gagnlösa rester af
organ, hvilka i fullt utbildadt och användbart
skick finnas hos lägre organismer.
Kan det sålunda ej råda ringaste tvifvel
om, att människans kroppsbyggnad i allt
väsentligt öfverensstämmer med
däggdjurens; acceptera vi vidare
descendensprincipen i dess allmänhet — ja, då skulle vi
redan genom en enkel logisk slutledning med
nödvändighet komma till det resultat, att ej
häller människan kan intaga en isolerad
ställning inom den lefvande naturen, utan att
äfven hon utvecklats ur andra, lägre former
och ej skapats fullfärdig, sådan hon nu är.
För biologen är därför ock problemet ej
längre huruvida, utan endast på hvad sätt
människan utvecklats. ; ;
Men huru stora de öfverensstämmelser,
hvilka den jämförande anatomien påvisat mel-
lan människan och andra organismer än äro,
och huru obegripliga och obekväma de än
måste vara för dem, som söka att häfda en
människans själfständiga skapelse, så äro de
i och för sig själfva tydligtvis ingalunda
några bevis för, att en verklig
utvecklingsprocess har ägt rum. All utveckling är en
historisk företeelse. Undersökningen rörande
människans utveckling ur en lägre varelse
— »ovrgenealogien», såsom vi skulle kunna
kalla denna gren af människans historia —
är således ett historiskt ämne, och som
sådant måste den stödja sig på historiska
dokument.
Vi hafva redan i den föregående
undersökningen lärt känna, i hvilka arkiv dessa
dokument äro att söka. Dels hämtas de ur
individens utvecklingshistoria, ur embryologien,
hvilken upplyser oss om de förändringar,
människo- och djurindividen undergår från
sin första bildning (således från ägget) till
fullmogen organism. Dels lämnas dessa
dokument af en vetenskapsgren, hvilken vi
kunna beteckna som djurrikets eller
djurstammens utvecklingshistoria, hvilken upplyser oss
om de förändringar, om de olika skeden,
hvilka djurarten, djursläktet under tidernas
lopp genomgått, innan det uppnått sin
nuvarande skepnad. Det betydelsefullaste
materialet för utredande af djurstammens historia
hämta vi gifvetvis ur paleontologien, hvilken
vetenskap, såsom vi i det föregående
upprepade gånger erfarit, lämnar oss upplysningar
om de djurformer, som uppträdt på vår jord
under de olika perioderna af hennes
utveckling. Paleontologien är således den i
eminent bemärkelse historiska grenen af
biologien.
Vi granska till en början några af embryo-
Fig. 95 A foster af höns, B af kanin, C af människa.
Alla äro omkring fyra gånger förstorade (efter His).
logiens vittnesbörd om människans
förhållande till andra organismer.
Redan ur några af de embryologiska fakta,
som behandlats i föregående kapitel, kunna
vi draga två mycket viktiga slutsatser med
afseende jämväl på människans härledning.
Sålunda sågo vi, att alla däggdjur under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
