Svenska ortnamn med uttalsuppgifter / 2 (1979) Author: Jöran Sahlgren, Gösta Bergman - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska ortnamn med uttalsuppgifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platsen till grund. Uppgifter om detta, liksom om dialektuttalet,
har hämtats från samlingarna i Svenska ortnamnsarkivet i
Uppsala, Sydsvenska ortnamnssällskapet i Lund och Institutet
för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg samt från ett
antal kännare av olika bygders ortnamn, bland vilka främst
är att nämna fil. dr Ingemar Ingers, Lund (skånska namn),
fil. dr Herbert Gustavson, Uppsala (gotländska namn),
professor Karl-Hampus Dahlstedt (norrländska namn) och
professor Björn Collinder, Uppsala (lapska och finska namn).

Uttalsbeteckningen är starkt förenklad.

Aksenten betecknas med siffror, som placeras efter vokalen,
om denna är lång. Om vokalen är kort, placeras siffran efter
konsonanten eller konsonantgruppen.

⁴ betyder att namnet har akut aksent (såsom i orden taket,
husen), t. ex. Kabusa kabu⁴sa, Rydal ryda⁴l, Bjärred bjärr⁴ed,
Boxholm båkkshålm⁴, Kullen (i Skåne) kull⁴en.

³ betyder att namnet har grav aksent (såsom i orden gata,
flickor), t. ex. Kosta ko³sta, Mörsil mö³rsil, Orust o³rust, Nässjö
näsj³ö, Okna okk³na, Partille part³ile.

² förekommer för att beteckna starkt bitryck i sammansatta
namn med grav aksent, t. ex. Holsljunga håll³-sjung²a, Lokrume
lo³k-rumm²e, Ramlösa ramm³lö²sa, Skommarbo skåmm³arbo²,
Takstens takk³ste²ns, Torshälla tårs³häll²a.

¹ förekommer någon gång för att beteckna bitryck i namn
med akut aksent, särskilt lapska och finska namn, t. ex.
Arasluokta a⁴ras-luåkt¹a, Gillesnuole jill⁴es-nå¹le, Vuoggatjålme
vuågg⁴a-tjålm¹e. Någon gång har den utsatts också i rent svenska
namn, t. ex. Åstarpsjö å¹starp-sjö⁴, för att utmärka att å är långt.

Bindestreck har i vissa fall utsatts mellan lederna i ett
sammansatt namn, t. ex. Halvarsnoren halv³ars-no²ren, Hietaniemi
hie⁴ta-nie¹mi, Jänkänalusta jänk⁴än-all¹usta, Sasnekape
sass⁴nek-a¹pe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>