Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Svenska Flottans minnen - Nils Ehrensköld, 1714
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En ringa styrka, ack! med möda skrapad
Till hopa för att skydda Åboskären,
Till Jungfrusund nyss hunnit fram på vakt.
Då nalkades – med en flottilj, nyskapad,
Af hundra lådjor – Peter sjelf. Vid hären
Han tjente såsom simpel schoutby-nacht.
Men carolinen trifdes bäst i fara
Och under ögonen med lugn såg döden:
Och du var carolin, Nils Ehrensköld!
Med sex galèrer och en skottpråm bara
Du blef dock oförskräckt ännu i nöden
Och gick ditt ödes bud emot med köld.
Och köld behöfdes. Ej förhoppning dagas.
Blott äran räddas kan, men icke lifvet.
Man hviskar re’n om kapitulation.
Men se! Nils Ehrensköld han ej behagas
Af sådan olåt – är i häfden skrifvet –
Och talte vredgad till sin division:
»På nåd I viljen gifva er åt dessa,
Som bryta hedersord och svurna eder
Och uti bojor edra bröder lagt?
I viljen ödmjukt böja eder hjessa,
Fegt svika edra plikter, se er heder
i stoftet trampad af vår oväns makt?
Till Stockholm vägen är ju oförsvarad,
Om vi ej samfäldt stå i dag som männer;
Den tappre Taube med sina skepp är såld.
yårt lif vi offre – äran blir bevarad! –
Är det ej bättre lott, I trogne vänner,
Än neslig träldom i barbarers våld?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
