Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Svenska Flottans minnen - En Svensksunds-dag, den 9 Juli 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid synen, -så präktig och ny.
Båd’ unga och gamla
Sig hastigt församla
Och skynda till närmsta strand.
Snart lägret ordnadt blef, och nu signalen
Till chorum ljöd igenom vana dalen;
Ty denna dagen var en sabbatsdag,
På hvilken bön och sång var stads en lag
I skydd af svenska flaggor, svenska fanor,
Var en af dessa vördnadsvärda vanor,
Ett arf från Carlars och Gustafvers tid,
Ty himlen är vårt hopp i nöd och strid,
Vår starkhet uti frid.
I sluten fyrkant samla de sig alla
Till närmsta lund, der psalmens toner skälla
Med helig harmoni mot himlens höjd.
Men obemärkt bland bygdens folk och böjd
Af år och fattigdom, med ögon sänkta,
Stod med de bleka kinder tårbestänkta,
En gammal invalid. Han sjöng ej med,
Men knäppte händren fromt på åldrig sed
Och böjde djupt sig ned.
Det var den gamle båtsman Skepp, hvars hydda.
Ett ensligt torp, som täta furor skydda,
Låg fjerran ifrån väg och närmsta by.
Der såg han hafvet hvarje morgon ny.
Nyss satt han där vid nötta ekebordet,
Med andakt läsande det helga ordet
Uti sin ärfda bibel, som der låg, -
Dä, vid ett skott på Lidöfjärdens väg,
Förvånad ut han säg.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
