Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid under Don Sancho den starke - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ȁdle riddare, I karmen,
Att jag svurit har rnig aldrig
Mot Zaniora väpna. Dock
Vill jag nämna er en annan,
Som jag skulle valt för mig.»
Don Diego af Ordona,
Som vid konungsliga liket
Sorgsen, stum, försäkt i tankar,
Satt helt nära nedanför,
Han, den skönsta ryktes blomma
Ibland Läras riddarskara,
Vredgad höjde då sin röst:
»Har», han sade, »Cid besvurit,
Det han ej haft rätt att lofva:
Må han afstå då att välja
Och oss nämna hämnaren.
Många kämpar har Kastilien,
Lika den, han mäktar nämna;
Och (det säges utan smälek)
Riddare såväl som han.
Den, som manar ut Zamoras
Kämpaskara, - det blir jag!»
Därmed grep han sina vapen,
Skyndar hän rnot stadens murar.
Där, med båda händer höjda,
Och med vfedgad, hotfull stämma,
(Ur hans blickar sköto blixtar
Utaf harm) häri talte sä:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
