Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cid, efter spanska romanser, af J. G. von Herder, öfversättning - Cid i Valencia och i döden - LIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Örn till äfventyrs I svaren:
»Aldrig Cid kan tala annat
Än med ton af en som mästrar»;
Väl gick mången kung förlorad
Genom allt för mångas läror;
Dock var utan hjälp förlorad
Den, som aldrig mottog råd.»
Nu en grefve höjde stämman,
Talte så med hånfullt löje:
»Det är klart, att Cid sig önskar
Till Burgos ju förr, ju hellre,
För att här predika få.»
Alvar Fånes då förtörnad
Slog tillbaka slutna hjälmen
Röt med harm: »Hvem vägar knysta?
Där ej Cid är, där är jag.»
Allt blf nu tyst, och Antolinez
Nu md mildrad to-n begynte;
Och det ljufva tal han förde,
Så monarkens hjärta rörde,
Att han strax Ximene medgaf
Frihet att med barnen resa
Till den store, ädle Cid.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
